Prinsessa och prins

Mina vänner, nu ser det nästan ut som att någon bor här- och trivs! Det mesta är uppackat och i sin ordning. Allt utom vardagsrummet som ska målas om, vi var och köpte färg idag- så antingen ikväll eller i morgon börjar vi måla. Vaknade efter att ha sovit som en prinsessa i min prins famn i natt, somnade om en stund efter han hade åkt på jobbet och jag var tvungen att kliva upp. Solen sken in genom fönstret i sovrummet, (det är sjöutsikt från sovrumsfönstret!!!) jag klev upp, åt frukost vid vårat nya köksbord innan jag klädde på mig, gosade med katten som bor hos familjen under oss och sen promenerade jag till jobbet. Det tar fyrtiofem minuter och är kanske ingenting jag kommer göra varje dag, men det var superskönt i morse, sol och blå himmel- innan det började regna på eftermiddagen. Nu är vi hemma båda två, Simon står och lagar mat och jag skriver från köksbordet. Är helt slut idag med, först jobb hela dagen sen har vi hållt på och packa upp och möblera.

I morgon ska det bli dåligt väder, så vi fick ställa in picnicen vi tänkte ha med föräldrar och barn, väldigt synd. Håller tummarna för bra väder på onsdag istället, Simons lillasyster tar studenten, jag är liiite avundsjuk! Det var så jäkla roligt, flaket speciellt!

Nu middag, puss!

Nyinflyttade

Heeej! Efter en lång dag med flytt, ihopskruvning av möbler och uppackning av kläder och allt annat så är vi åtminstone inflyttade och ska sova första natten hemma hos oss. Ska bli så mysigt, köket och sovrummet är helt underbart- vilket är de rum vi har fått till någolunda. Jag älskar det här, vi pausade för middag på max- och jäklar vad gott det var med friscomål och fanta exotiska frukter till. Sen storhandlade vi på Ica Maxi innan vi åkte hem igen, jag lovar att visa bilder sen någon dag. Nu ska vi krypa under täcket tillsammans och mysa, vi är helt slut båda två.

I morgon väntar jobb med alla goa barn igen, och på tisdag är det grillfest/picnic på våran förskola personal, barn och föräldrar tillsammans på eftermiddagen, håller tummarna för mycket bra väder. Sen jobbar jag bara till onsdag, sen är jag ledig torsdag till och med tisdag. Simons lillasyster tar studenten och henne ska vi fira på torsdag. :) Gud, jag minns vilken lycka det var.. att få trippa ut i klackarna och bara snudda vid friheten som väntade.

Puss, och fortsatt trevlig kväll alla ni.

Hejdå lilla lägenhet

Nu ska vi sova sista natten här i min lägenhet, sen flyttar vi. Det känns helt galet. Galet roligt, galet fantastiskt. ♥ Alla kvadratmetrar här är numera fyllda av möbler i sina kartonger, samt våra flyttkartonger fyllda med saker. Vi tar oss nätt och jämnt fram här sicksack emellan lådorna. Idag har vi, till större del strosat i affärer i stan, inte fyndat något men myst i folkvimlet hand i hand, sen åt vi god lunch på Starlander. Skrivit på kontraktet till lägenheten och hämtat nyckel. Gud, vad härligt det känns! Till middag köpte vi hem räkor, baguette och skagenröra som vi åt i sängen, till efterrätt dippade vi gurka och chips, mys.

Barcelona vann fotbollen också, heja!
Puss
EmiliaSophia

Just the way you are

Idag har jag jobbat mellan kvart i åtta och halv fyra, och jag är praktiskt taget- helt slut! Det krävs ganska mycket under hela dagarna, så när jag väl slappnar av är jag så trött. Har lagat middag till mig och Simon och sen bara legat i sängen tätt intill honom och sovit när han tittade på tv, nu åkte han nyss på träning och jag funderar på att packa upp sex and the city-boxen ur flyttkartongerna och tillbringa kvällen precis där jag sitter nu- och inte göra någonting annat än att somna när jag är trött.

Förövrigt så går plastikturisterna på tv i skrivande stund, visst är det helt sinnessjukt- hur mycket tid människor lägger ner på att förändra sitt utseende?! Allt från att operera sina öron, för att man tycker att dom står ut för mycket- till att förstora sina bröst, är det inte alla dom sakerna som vi har lite komplex för, som gör oss unika- och just till den vi är? Någon anledning måste det finnas, att vi föds som vi är. För egentligen är vi ju så jävla vackra, precis som vi är!

Puss
EmiliaSophia

Till nya kapitel

Jäklar vad den här skrivningen sitter långt inne, hur kan något som har varit så fruktansvärt roligt bli i den här sitsen, bortprioriterat och fantasilöst. Även om det händer tusen saker i mitt liv som jag är stolt över och gläds åt, så finns det ingen inspiration- vad hände?

Idag har jag iallafall min första lediga måndag på -jag vet inte hur- länge. Resten av personalen skulle på utvecklingsdag så jag fick chansen att förlänga min helg lite grann och det var väl behövligt i skrivande stund. Jag har precis kommit in från en två timmar lång powerwalk, jag powerwalkade över bron och bort till huset dit vi ska flytta- och guuud, vad fint det är. Området är hur mysigt som helst med öppna gröna ängar, röda hus- nära till vattnet och nära till gym och fina jogging/promenadstigar vid vattnet. Ändå är det bara tre kilometer in till city. Helt galet bra, jag gick dit- och kände lyckoruset över att vi ska flytta ihop, jag och han som jag älskar över hela mitt hjärta. Vi ska bygga upp något tillsammans, inreda och göra en hel övervåning som speglar oss. Visserligen har vi i princip redan bott tillsammans hos mig i min lägenhet i drygt sju månader- ända sen den helgen vi träffades första gången, men det är en annan sak. Det är ändå mina saker och min personlighet som har varit överlägsen mellan dom här fyra väggarna. Jag fortsatte förbi huset och gick några kilometer till och sen vek jag ner och promenerade längs vattnet hela vägen hem. En mil tröttare i benen, men så mycket rikare av lite frisk luft- och definitivt piggare!

Även om det är ett stort steg (för mig) att flytta ihop med någon, så känns det här så himla rätt. Jag är så glad att jag har hittat någon som får mig att må så bra, bara genom att titta på mig. Den första juni flyttar vi, hem till oss.

Resten av min lediga dag ska jag ägna mig åt att packa ner saker i flyttkartonger- sakta men säkert börja tömma denna lilla ljuvliga lägenhet och tacka för fyra år, tre år och 10 månader mer exakt för en underbar tid. 25 kvadratmeter som har bjudit på så otroligt mycket skratt, gråt och vänner. Sen jag fyllde 16 år har det här varit hemma, mitt i stan. Nu ser jag fram emot att få komma en bit utanför centrum och kunna andas lite.

Nu har jag skrivit lite om hur läget är, och när jag väl berättar lite, så kan jag väl- efter lite klagomål, (haha) om att jag inte har nämnt något på facebook eller här i bloggen- nämna att jag faktiskt har tagit körkort nu i vår, så nu vet ni det. Otroligt härligt!

Nu ska jag återgå till kartonger och plocka ner det vi inte kommer använda. Tack för att ni läser!

Puss
EmiliaSophia!

Det regn som hörs mot mitt fönster

Börjar inlägget med att tacka dom människor som gjorde gårdagen till en sanslöst härlig kväll med vin, dans och återseenden. Jag och Simon började kvällen med att åka och titta på en drömlägenhet, fantastisk utsikt och stora ljusa rum. Sen gick vi hem till Martin, som tyvärr inte är hemma- men där istället några av Simons kompisar befann sig kring hockey, musik och väl fyllda glas. Det blev en rolig, men tidig kväll- mycket dans, och vatten i glaset sista timmarna!

Idag har vi vaknat av att regnet mötte fönsterrutan ovanför sängen, strosat lite i stan- undrat vart det fina sommarvädret har tagit vägen? och nu är vi hemma igen. Simons lillasyster ska på sin studentbal ikväll, så vi ska stå utanför och titta när hon och kille ska gå in. För ett årsen var det jag, helt galet vad fort det har gått. Ett helt år! Avundsjuk är jag iallafall på klänningarna, hur ofta får man dansa i balklänning? Once in a lifetime thing.

Efter det ska vi gå ut och äta och fortsätta att njuta av helgen. Det behövs verkligen efter veckorna som bara rullar på med alla barn. Så trevlig helg, alla ni.

Puss!

Tillbaka i värmen

Det känns lite underligt att börja med att presentera sig här, efter ca ett-tusen-fem-hundra inlägg i sin egen blogg, ni som har läst bör ju känna till mig på ett eller annat vis och jag antar att dom flesta som läser faktiskt består i min bekantskap, mer eller mindre. Efter ett långt uppehåll här, sen den trettioförsta mars- om man ska räkna i text- så försöker jag att vara tillbaka igen.
Nitton år med urblekt hår, inte blonderat orange, utan något som har varit mörkt brunt som fått blekna sen i höstas och nu befinner sig i någon mellanton- guld, ljusbrun, mörkblond- eller bara urblekt? Jobbar gör jag med små barn varje dag, och bor tillsammans med min underbara pojkvän- (okej, det har vi gjort sen första gången vi sågs♥) Det är fantastiskt att få komma hem till varandras famnar varje dag. Vi står som lägenhetssökande, en tvåa- gärna i närheten av det läge vi har nu- men med rimlig hyra. Så om någon vet något i Östersundsområdet, skriv!

Hur som helst, urblekt hår eller inte- perfekt lägenhet eller inte- så är jag lycklig. Lycklig över att det är du♥ som gör mig så otroligt glad varje dag, lycklig över att jag är jag, och att jag tillsammans med dig, har hittat hem.

..och det är väl det som är viktigt. Att man innerst inne känner att man trivs- oavsett hur stökigt man har hemma eller hur trött man är när man kommer hem från jobbet. Försök att hitta den, även om det handlar om att du är lycklig när du har köpt nya skor, din nya frisyr eller din sångröst.

Back on track, puss!