Du är kärlek för mig

Så snabbt kastades jag in i vardagen igen. Efter att gårdagens hemkomst kändes som julafton. Min favorit hade fixat glass och varma hallon, och vad gör en tjej gladare? Varma hallon är lösningen på alla ekvationer i världen- och att få äta dessa sittandes på kuddar på golvet med vaniljglass och varma brownies förhöjer bara känslan av picnick och mysfaktor ytterligare. Världens goaste. I morse började jag dagen i min favoritfamn, motvilligt klev jag upp och besökte sjukhuset. Med det väntade beskedet att jag måste skrivas ut från barn och över på vuxen, kändes det jobbigt. Varav detta måste jag byta läkare, och min nuvarande läkare har följt mig sen jag var liten- det är klart att förtroendet byggs upp en del och att det är lättare att känna sig trygg som patient. Barnavdelningen och mottagningen har betytt väldigt mycket för mig, framför allt som ett enormt stöd men också som en fristad faktiskt. Efter undersökning så konstaterades det att min medicin var alldeles för låg, och mina värden lika så. Så nu ska jag byta igen. Promenerade hem och köpte med mig frukost hem som jag åt tillsammans med S innan jag åkte på jobbet. Väl på plats där kändes allt lite lättare, lite som att vara barn och inte behöva fokusera på jobbiga saker, åtminstone drogs jag med i alla barns goa glada humör och mådde bättre.

Efter jobbet har jag haft garderobsrensning, så nu skiner min garderob minst sagt, allt det nya hänger upphängt på galjar och det blev välli fint. Dessutom har jag tagit ner min prinsessdröm från väggen och hängt in den i garderoben. Den fina rosa skapelsen har hängt framme sen i oktober förra året, men nu har den gjort sitt på väggen. Lika så mina balskor har jag ställt in i garderoben, det är förvisso det första man ser när man öppnar garderoben men nu känns lägenheten aningen mer stilren, från att ha varit alldeles för tjejig. Framme har jag istället ett nytt svart ljusfat i shiffer med tillhörande fyra glasunderlägg i samma material från butiken Stockhome och i fönstret står tre nya ramar från Granit redo att fyllas med tre mysiga bilder.

Med detta gjort känner jag mig ganska trött idag, hängig över olika sorters besked men ändå trygg i vetskapen om att jag inte är ensam. Mitt hjärta har alltid vatt sitt eget, ibland gör det väldigt ont och det gör mig ledsen, jag hoppas att det blir bättre med ny medicin nu. Stora kramar till alla er där ute som kämpar för något, det enda misstaget är att någon gång ge upp.