När allting känns hopplöst min vän.

Jag kan nästan inte förstå att jag har sovmorgon i morgon. Hela två dagar utan tider att passa. Ha ha, vad gjorde jag förra helgen egentligen? Det känns iallafall välli skönt att efter en kväll ute med vänner sitta uppkrupen i soffan under fleecefilten och titta på SATC. Än är det massa vimmel ute, jag hör klackar mot trottoaren utanför och jag hör fest. Det gör inte så mycket, jag träffade min bästa vän Andreas och hans familj ute och Carina hade klippt världens snyggaste page. Sen mötte jag min fina lillebror och hans tjej. Nu ska jag njuta av min lediga helg som börjar nu, i morgon är det sista dagen på Storsjöyran- Tack för det, gegga, regn och trängsel är inte min starka sida. Mina skor blir helt förstörda. Nästa år ska jag inte betala för tre dagar och ångra mig efter en kväll. Jag lär mig av mina misstag, förhoppningsvis.

Friends to love

Jag lovar ett dunderinlägg i slutet av helgen om hela min galna vecka innehållande jobb, stråk, aw, yra och sömnbrist. Ha ha. Det är iallafall fredag när jag skriver (jag börjar bli dagavild) jag har jobbat idag, en minst sagt fartfylld dag, toppad med en timmes powernap innan jag blev upphämtad och skjutsad till min lägenhet. Det regnar ute så vi får se vad kvällen bjuder på i största allmänhet. Regnponcho och fantarosé med mina vänner eventuellt. Tack för en grym vecka iallfall, ni vet vilka ni är.

Aw med Louise

Vilken bra dag, jag har världens bästa jobb. Dels för att det betyder så mycket för alla barn och att jag får ge så mycket av mig själv för andras skull. Det mår jag bra av, och det uppskattar barnen. Men också för att jag jobbar med otroligt synkade människor, och det är så himla roligt. Idag fyllde vi barnpoolen med vatten ute i solen, där barnen fick bada. Ingen kunde stoppa dom, inte ens en gipsad arm eller att kompisen plaskade i vattnet. Alla fick bada- utifrån sina egna förutsättningar. Så fantastiskt. Något innuti säger mig att det, kanske är det här jag vill jobba med i framtiden. Helt ny tanke- men ganska bekant ändå. Barn, kanske inte förskollärare- men mera småskaligt och inriktat.

Nu är jag i allafall hemma och gör mig i ordning, trots att jag knappt orkade kliva upp ur sängen i morse så är jag pigg nu- vi ska ut och afterworka ikväll. Det lilla vikariegäng som har bildats under dessa veckor, jag, min fina vän Louise (även fd. klasskompis) och Jens. Så nu har jag duschat, och sitter hemma hos mamma & pappa och väntar på att Louise ska komma hit och att Jens ska hämta oss sen! Nu ska jag fixa håret.

What friendship could raise

Igår åt jag och Jennie middag på Marité under glädje att ses igen och god mat. Vi satt och tittade ut över båthamnen som ligger alldeles intill inglasningen där vi sågs igen efter veckor av vänskapsdistans. Vi skrattade och hade en välli bra kväll tillsammans, med minnen, nya som gamla. Tack älskade vän för denna behövliga kväll. Vi somnade ovaggade och jag vaknade i morse för att jobba, medan Jennie har helg mitt i veckan. Åkte buss ut hit för att jobba, och tack vare världens bästa jobb och som det så snyggt heter, kollegor har jag och Louise skrattat tills vi gråtit idag på jobbet, och det har vatt en välli bra dag. Ikväll har jag inte gjort någonting, ska hoppa in i duschen nu och sen sova- börjar omänskligt tidigt i morgon. Startar morgondagen med jobb, sen aw med fina Louise på Stråket, det blir en fantastiskt bra dag. Nu ska jag duscha.

Trött tjej

Hemma från jobbet nu, eller ja- hemma hos mamma & pappa. Hem ska jag om en stund, för några ärenden i stan och kanske det viktigaste- långmiddag med min bästaste Jennie som jag inte har träffat på evigheter. Så jag sover där i natt och åker tillbaka hit i morgon. Nu måste jag powernapa om jag ska orka. Later!

Avslut på helg.

Som ett bra avslut på en bra helg tog jag bussen till Odensala (efter att ha städat, packat och sovit) Åt middag tillsammans med Cee, Magdalena & Tobias och sen åt vi lindt-choklad i soffan framför one tree hill. Just nu öser det ner utanför fönstren och jag är fortfarande trött så att jag skulle kunna somna sittandes. Men det är så värt det! I morgon börjar jag sex, och i morgon kväll ska jag äntligen (förhoppningsvis) få träffa min älskade vän Jennie efter låååånga veckor utan henne. Nu ska jag fika med mamma, och ladda för jobb. Den här veckan blir galet rolig och jag räknar med lite sömn. Vi vanliga dödliga jobbar faktiskt- även under Storsjöyran. Dessutom håller tjejerna på att försöka få med mig ut nästa helg, under själva festivaldagarna. Jag måste säga att jag blidde riktigt sugen- så jag ska överväga. Något säger mig att ni redan vet hur det kommer sluta! Jag lär inse det själv snart. Ha ha.

Girlsnight out

Det har vatt helg och jag har gjort massa saker som gjort att jag inte haft tid att sätta mig ner vid datorn. I fredags efter jobbet bjöd mormor in mig på sommarfika- supergod vattenmelon innan jag åkte hem. Väl hemma mötte jag Cee för att strosa lite i affärer på reor, vilket jag inte gjort på evigheter. Sen tog vi cyklarna till Odensala för att äta middag. På kvällen invigde vi Stråket nere vid hamnen- jag på 13,5centimeters-heels. Folkmängderna var extrema- men stämningen var skön och jag träffade goa människor. Efter lite häng i tälten dansade vi på New York tills dom stängde.

Lördagen bjöd på sovmorgon, Gud vet när jag hade sovmorgon sist. Skönt var det iallafall- och när jag orkade kliva upp så spenderade jag några timmar på innergården med piggelin och vattenmelon i solen. Så gott, och så mysigt. Vid fyratiden mötte jag upp Cee & Magdalena med cykeln och cyklade med dom till Ica innan vi lagade middag hemma hos Cee. Vi åt fyllda pitabröd och pratade om allt mellan himmel & jord- som vanligt. Efter middagen, kände vi av fredagkvällens danssteg och vimmel så med all rätt somnade jag och Cee i hennes säng helt ovaggade halv sju. När vi vaknade hade Magdalena gjort kaffe och vi började spåna på utgång igår också. Sagt, gjort. Malin anslöt, och medan dom var uppklädda sprang jag runt i mjukisbyxor (även kallade alladinbyxor av N) och linne. Vi tog bussen hem till mig, skålade och dansade innan vi stråkade (jag skippade Ns tips på att gå ut och dansa i mjukisbyxor, ha ha- och dressade i mörkblåa jeans, vitt oversizelinne och svarta klackar med remmar) Marité- Invito och slutligen Newyork där Kristina anslöt sig till vårt sällskap- där dansade vi VIP tills dom stängde. På vägen hem träffade jag J, som följde mig till dörren, när tjejerna hade gått till nattbussen. Hemma somnade jag välli gott och har sovit fram till nu. Jag känner mig pigg och utvilad idag, faktiskt. Tack tjejer för en fantastisk kväll!

Har ungefär en miljon saker att göra nu, städa lägenheten innan jag åker till familjen för ytterligare en veckas jobb, sen måste jag hämta min cykel och mina kläder hemma hos Cee. Nu längtar jag efter lilla hjärtat Fina och är sugen på en riktig långpromenad. Så i det hela, har helgen känts precis som sommarloven när jag var liten, bortsett från dansgolv osv. Men vi har cyklat mellan Odensala och centrum hela helgen, ätit middagar tillsammans och det har liksom inte funnits något annat att tänka på än att- njuta av stunder. Vi är barndomsvänner- och det som förut var en liten stig mellan mig och Cee när vi var små och båda bodde ute i Tandsbyn- har nu blitt en längre sträcka- men så mycket starkare.

Landet mot stan

En glad emiliasophia sitter här och kvällsbloggar denna torsdag, trots att familjen endast var hem och packade om i princip- och jag fick pussa på lilla hjärtat fina en kort stund. Det har vatt en bra dag på jobbet och jag jobbade 7-16 så fick för en gångs skull gå hem tidigare än stängning- vilket var skööönt. I morgon är det helg, och det kanske är det som är det bästa av allt just i denna stund. Jag öppnar i morgon och jobbar till 13, efter det åker jag hem- äntligen. Som jag har längtat. Det är välli annorlunda att bo i sitt flickrum hela veckorna, där man har hört godnattsagor när man var liten och pratat i telefon hela nätterna när man var fjorton- nu jobbar jag istället här och sparar pengar och tid efter att ha bott hemifrån i snart tre år. Ni förstår omställning av rutiner och anpassning, ha ha.

I morgonkväll öppnar Östersunds största arragemang under sommarhalvåret; Stråket. En rad restauranger, barer, cafén osv slår upp sina tält efter strandkanten inför festivalen Storsjöyran som börjar nästa torsdag. Från och med i morgon- kan man äta middagar, beställa drinkar, fika, dricka god latte eller bara strosa genom hamnen och känna pulsen. Så i morgon åker highheelsen på, nära vänner samlas och staden görs så osäker den kan av våra danssteg, galenskaper och hotshots. (Synd bara att det är så jäkla dyrt att gå ut här, jämfört med San)

Nu ska jag sova, innan jag börjar jobba. Är så trött! Stor kram till alla, och stor kram till finaste Rebec, som sitter på Mallorca och längtar hem. SVERIGE SAKNAR DIG!

So much love

Jag är helt slut, halvligger i sängen med datorn i knät. Igår hade jag en jättemysig kväll med mamma och pappa på deras båt. Vi åt god tomat och gorgonzolapasta med kyckling, jag myste och lekte med mitt hjärta Fina tills jag somnade- och jag hade sovit som en prinsessa när jag vaknade i morse av att mamma dukade upp frukost. Fina hade smygit sig upp i sängen och borrat ner sig i täcket. Stilla gungningar hade fungerat precis som det jag behövde, en lång natt med djup sömn. Jag åt frukost med mamma och pappa innan jag åkte till jobbet. Till sist har jag jobbat hela dagen, promenerade hem och lagade middag på autopilot i stort sätt. Nu har jag duschat och tvättat håret och smörjt in mig- så nu väntar nyaste veckorevyn på mig. Jag har två tidiga mornar kvar innan det är helg, jag börjar sju i morgon och redan klockan sex på fredag.

Sommartider

Mina ögon är tunga som bly just nu. Jag har jobbat mellan 9.30 - 18, jag kan bara tacka fantastiska Louise och Jens för att det mesta är välli roligt. Efter jobbet gick jag till mormor som ringde innan och bjöd på middag. Stort tack till henne för supergoda pannkakor med sylt, de smakade precis som när jag var liten. Mamma och pappa har åkt ut till båten, medan jag och lillebror har hela stora huset för oss själva i några dagar. Vilket känns välli konstigt för mig som bor betydligt mindre i vanliga fall. Hur som helst tänkte jag försöka uppskatta ensamheten även på dessa stora ytor, (min lillebror spelar datorspel jäämt, så han märks inte) Nu ska jag duscha, sen krypa upp i soffan med min bok. Börjar tidigt i morgon, så det blir en tidig kväll.

På systervis.

Vänskap högt som lågt- Tack Cee du är min jämnvikt och högra hand.

Lördagen firade vi med picnic vid Frösöstrand. Jag och Cee tog cyklarna ut till bryggan, vi köpte med oss plockmat som parmaskinka, ostar, avocado. Vi dukade upp på filt och njöt av en fin svensk sommarkväll. Det enda som fattades var jämtländska jordgubbar. Vi hade med oss musiken från San. Efteråt cyklade vi hem till mig och gjorde oss iordning för att åka ut till Söder där vi spenderade kvällen med ett gäng galna människor, mer eller mindre nya trevliga ansikten. Vi spelade spel och dansade till Billionaire innan vi dansade vidare på GIII-plaza tills dom stängde.

Idag har jag ägnat hela dagen åt min goa kusin. Jag tog med henne till Storsjöbadet, där vi har lekt, plaskat, åkt rutchkanor, simmat under vatten och skrattat. Hon är nio år och redan världens goaste tjej, naturligtvis har hon varit det sedan hon kom till den här världen. Vi åt lunch i Storsjöbadets Café Korall, Julija bestämde mat och det blev french fries och snowslush smaksatt med cola (Det är världsgott, har jag lärt mig). Både jag och Julija somnar förmodligen gott ikväll, det är barnsligt fysiskt utmattande att leka i vatten- ha ha.

Ikväll har jag tillbringat kvällen med Cee igen, cyklade hem till henne och vid 18 kom resten av min familj, vi åt supergod middag tillsammans båda familjerna och sen har vi överfört bilder och ventilerat behövliga ämnen. Nu ska jag sova, jobbar i morgon- börjar dock inte förrän tio. Hoppas på ännu en härlig vecka på jobbet och att sommarvädret stannar. Godnatt!

I ett sommaröstersund

Definitivt ingen bloggdag idag, jag har njutit av sommarsolen hela dagen. Vid nio knöt jag på mig joggingskorna och sprang Frösöstrandrundan, stretchade och andades ut på bryggan alldeles innan hamnen på andra sidan. Väl hemma gjorde jag smoothie som jag tog med mig ut på innergården, där jag har legat och läst hela dagen- och det har vatt så himla härligt. Nog för att innergården ansluter ut till en av den här stadens centralaste gator. Men tack vare att huset avgränsar mellan gatan och gården- så går det att få ganska lugnt. Jag har legat och solat i bikini & wayfarers och läst en och en halv bok.

Fredagkvällen ägnade jag åt att stärka en vänskap, att visa att ingenting faktiskt kan knäcka denna- oavsett tid, ålder, väder eller avstånd. Nu ska jag strax duscha och göra mig i ordning. Jag ska äta picnic-middag med bästa Cee vid fem på någon brygga. Gissa om vi saknar Santorini, för övrigt.

Dikt

Jag har lätt för att gråta ikväll.
Solen har förlänge sen tonat ner bakom berg och kväll.
Det är nära till natt, fastän det ännu är ljus som hägrar
Kallas det dagsljus, på natten- eller nattljus.
Mellan fönsterrutorna och champagneglasen på hyllan
skapas ett speglande men. Två timmar, längre än den längsta-
resa någonsin. Men det är endast väntan nu.
Tårar rinner lättare ikväll.
-

Im in love with fridays.

Remember Dhani?

Första veckan på sommarens vikariat är slut- Kanske den goaste fredagen på jobbet någonsin. Vädret har vatt strålande precis hela dagen, så innan jobbet tillbringade jag förmiddagen utomhus på gräsmattan. På jobbet tillbringade vi all tid utomhus också, barnen får en helt annan energi ute och fantasin går inte att hindra, det är så härligt att se. Vi blåste såpbubblor med barnen och jag har aldrig tidigare sett så många barn runt en och samma låda, så länge. Vi dukade mellis ute och det blidde barntomt tidigt, varav jag och Louise kunde äta upp det sista av semestertårtan som ordinarie hade lämnat efter sig, när dom gick på semester idag. Ha ha. Jag stängde och sen åt jag middag med mamma, pappa & lillebror innan jag åkte hem- så nu är jag hemma. Great! Dock är alla mina närmsta vänner (nästan) inte i samma stad just nu- men bara att vara hemma känns ganska skönt. Solen går ner här snart och jag vet faktiskt inte riktigt än vad kvällen bjuder på, i all ärlighet.

Människor som bara säger hej.

Iam speachless.

15 juli, det är mitt i sommaren. Ändå fryser jag när jag solar, solen går i moln oftare än vad den värmer. Svensk sommar är ingen hit- Om det bara vore varmt, på riktigt. (SANTORINI?!) Jag har jobbat idag också, naturligtvis och jag måste säga att jag trivs riktigt bra. Först på plats var jag i morse och började min dag 06.00. Somrarna är så himla härliga och just nu kan jag inte tänka mig ett bättre ställe att tillbringa sommaren på- i jobbväg. Jag är topp-människor runt omkring mig hela dagarna- vikarier, som barn.

Nu sitter jag hemma och har precis bakat kladdkaka och mamma har gjort hemmagjord glass- till middag ska vi äta tacos och sen äta eftermiddagens ssysselsättning till efterrätt. I morgon är det äntligen fredag och jag har sovmorgon till 12, även om jag egentligen hellre jobbar tidiga pass, men i morgon ska jag jobba med Louise & Jens hela eftermiddagen, det blir great. Nu blir det en liten promenad i skogen med Fina innan maten.

e.

Work is a day

Det händer inte så mycket här när jag jobbar på dagarna. Eller, det händer välli mycket- men som jag inte får, eller vill skriva här. Idag har iallafall varit världens längsta dag, näst intill. Jag klev upp strax innan 6- vid 9 hade jag körlektion och direkt efter stack jag ut och sprang innan jag började jobba vid 12. Jobbade till stängning. Sista timmarna kändes som en evighet, men en välli rolig variant på evighet.

Nu har jag sovit framför allsång på skansen som jag skulle titta på med mamma, det har regnat och åskat här hela kvällen, minns inte sist jag hörde åskan här, så jag somnade efter att jag hade läst några sidor och sov igenom hela Allsången. Alltså har jag varit en himla social tjej ikväll. Nu ska jag göra fika innan jag ska sova vidare. Jobbet tar verkligen all energi, så långa nätter-mycket sömn är ett måste för att orka.

Måndag

På något vis, så lättade en hel del från mina axlar ur den här dagen. Som ett slag i magen, ett bakåtfall utan grund att landa på igen- med lite perspektiv (som vanligt) så finns det nog inget negativt med detta- alls. Tider förändras hela tiden och idag gjorde dom definitivt det. Jag vet många som är ledsna med mig av detta, men lika många som kommer att vara glada med mig. Jag ska smälta allt- och börja om. Nystart.

Jag har haft en supergo dag på jobbet, mina trevliga jobbarkompisar och alla fina barn runt omkring kan inte få sommaren att gå fel. Efter jobbet åt jag våfflor med min fina kusin som är här, sen har jag legat ute på gräsmattan och umgåtts med lillebror, kusin, mamma och hennes galna hundvalp, solen har stått högt på himmelen hela dagen och vädret har verkligen varit toppen. Sen ikväll har jag varit och fikat tillsammans med pappa i Hoverbergs båthamn, där dom har haft sin båt i några år. Caféet är supermysigt och väldigt eget. För att inte tala om hamnen som nog är den mysigaste någonsin. Jag hoppas att jag har tid att åka dit och hälsa på dom i sommar för att sola på däck och åka massa båt.

VM-seger

Nu har jag hejat fram Spanien till seger i VM 2010 tillsammans med lillebror. Busat med lilla Fina tills hon sov lugnt bredvid mig på golvet, innan hon återigen vaknade full av ny energi och biter i allt hon får tag i. Härligt för Spanien att dom fick vinna iallafall- härlig känsla. Nu ska jag sova och kliva upp & jobba i morgon. Jag börjar 6.45, sen när jag slutar ska jag spendera dagen med min fina kusin som eventuellt ska sova över här sen. Lilltjejen som har blitt hela 9 år redan. ♥

Godnatt världen.

Tagit mig kragen

Nu har jag gjort något jag borde ha gjort för länge sen. Jag har slängt alla mina gamla skolgrejer- eller jag har lagt allt i påsar som jag ska bära ner till soprummet så fort det inte regnar. Så nu har jag en byrålåda nästan tom i min fina byrå som jag kan gömma massa andra saker i istället- eller varför inte använda den till något bättre. Ha ha! Sen har jag städat hallen, och dö inte- men hängt undan vinterjackor och vinterskor. Snyggt blev det när jag ställde dit två ljuslyktor och hängde upp alla mina sunglasses på spegeln. Sen har jag packat inför veckan som kommer och gjort fint i lägenheten. ♥
Jag är supersugen på glass, eller på amerikanska muffins. Sockersantorinis fel- där frukosten bestod av grekisk yoghurt med honung, kall oboy, marmelad på mackorna, vattenmelon och juice, lunchen bestod av rittersportchoklad de dagar den inte bestod av vattenmelon-juice eller french fries, allt innehöll liksom socker och det märks verkligen här hemma när jag oftast inte äter så mycket socker förutom på fredagkvällar. Ha ha. Mina avocadomackor med skinka är verkligen kontrast till marmelad och ost-smörgåsarna på San.

Jag har lyckats hitta massor av den musik som spelades på San, det är så härligt att bli påmind om allt galet roligt som hände där, inte utan att det är lite sorgligt att minnas alla härliga människor vi mötte. Tacka facebook och LG/Telia för att jag kan hålla kontakten med några av dom. Nu ska jag göra middag och sen åka hem. Kramaaar!

Jag och Christiano Ronaldo.

Kaffe i solen

Söndag på EmiliaSophia-vis, långpromenad efter strand och båthamn över till lugnare atmosfär för att skingra tankar och klargöra framtid, samla inspiration och njuta av stunden. Efter 1,5 timmes promenad köpte jag med mig latte från bageriet och avnjöt den i ett lugnt Badhusparken. En park vid vattnet som sakta fylldes med människor från olika håll. En skön stund med gott kaffe för att vakna till och uppskatta tillvaron. Kunna skriva lite i lugnt solsken, S/S Thomée lämnade båthamnen fylld med utflyktstörstande barnfamiljer och par. Jag hade en välli bra stund tillsammans med andra ensamma söndagssjälar- inget negativt med det. Någon satt till höger om mig och läste psykiatri medan en äldre man till vänster matade sin hund med glass. -I mitten satt jag och betraktade allt bakom chanel.
_
Faktumet när Östersund inte finns längre, eller när jag har bytt stad. Vad blir då mitt efternamn? Det är ganska vackert, just i söndagsljus och nutidsperspektiv men någonstans hörs ändå sirener tona upp och sedan ner för att övergå i rubrik till morgondagens löpsedlar. Gula och berättande om den tragiska bilolycka som inträffat eller om det hus som tragiskt brunnit ner. Vi känner inte sorg genom de gula bakgrunderna med svart text, signerade av reporter och tidning. Istället känner vi sorg för den själ som behövt formulera detta och vi konstaterar att; tur att det inte var någon vi kände. Jag hade aldrig orkat det.- ändå sitter jag här tom på livslust med tusen blickar på mig som väntar på att jag ska resa mig upp från bänken, dricka upp det sista ur min takeawaylatte, gå med målmedvetna steg mot framtid och karriär- för att rädda världen. Jag har ingen lust med det idag, jag vill glädjas åt andras styrka och mod. För jag kan det, och det är talang. En tjej utan ben, som faktiskt ändå kan gå eller barnet som lärt sig cykla utan stödhjul- det är så mycket viktigare idag. I morgon kanske det är min dag, idag är jag bara stolt över vad jag hittills åstadkommit. Delad glädje är dubbel glädje och dubbelglädje går inte att utöva ensam. Med eller utan sirener i bakgrund, lättnad över att den som drabbats inte var vår närmast kända. Idag är ensamhet positivt, något coolt. Alla kan inte vara ensamma än, för få vet hur man gör- hur många har gått på bio själva, gått och fikat eller shoppat? Poängen- det är inte förrän man kan uppskatta sitt eget sällskap, som man uppskattar andras- och när man har uppskattat båda sidorna, så kan man sätta sig in i, personen som har mist sin närmaste i bilolyckan eller husbranden, hur han eller hon känner sig, eller lyckan som barnet känner när han kan cykla utan stödhjul. Tjejen som kan gå, fastän att hon inga ben har. Allt handlar inte om mig. ♥

Texten är inte rakt upp och ned menad att tolkas efter bokstäverna. Överlag handlar det nog alltid om något helt annat. Read and enjoy.

Sundays.

Det är söndag idag, söndagarna har haft en helt annan betydelse senaste tiden. För tre veckor sedan innebar det härliga timmar ur dygnet spenderade i poolbaren, för två veckor sedan en galen utgång på San med massa goa människor, och för en vecka sedan innebar det att mötas av Östersund igen. Det är omställning utan dess like, idag är söndag bara en vanlig söndag- Åh, helgerna går så himla fort. I morgon jobbar jag igen, och då är jag inte ledig förrän nästa helg. Det känns lite jobbigt att inte befinna sig hemmavid och kunna spendera kvällarna här, istället är jag fast hemma hos familjen. Visserligen är jag oftast så trött efter jobbet, men ändå. Åker ut dit ikväll, men i morgon börjar åtminstone Louise att jobba också- det ser jag fram emot. Nu ska jag ta en promenad i mitt lilla Östersund, ner till Badhusparken och ut till bryggan för att ta vara på vädret. På vägen hem ska jag köpa med mig latte från bageriet. Mina hörlurar är dessutom spårlöst försvunna?

Vilken känsla

Jag sov några timmar innan middag efter att ha kämpat med att hålla ögonen öppna. Mötte upp Rebecca för lunch och lite strosing i affärer. Väl hemma igen så har jag inte gjort så mycket, nu funderar jag på att gå ut och gå med lite musik i öronen och sen komma in och göra goda smörgåsar till kvällsfika. Det är lördagkväll och jag har betalat räkningar, vuxenpoäng på det.

Jag längtar.

To good to be

Det är fint väder idag också, vaknade till regndroppar mot fönsterrutan men det är helt underbart med helg, jag uppskattar verkligen helgerna mycket mer när jag jobbar. Slutade jobba 17 igår efter en jättehärlig dag tillbringad utomhus i sommarvädret med alla barn, sen åt jag middag tillsammans med mamma & pappa innan jag åkte hem till mig. Spenderade fredagkvällen bland annat i kvällsolen i välli bra sällskap. Nu sitter jag hemma och äter hallonkräm med mjölk till sen frukost och laddar för att städa. Sen ska jag förhoppningsvis träffa Rebecca som flyttar till Spanien om en vecka.

Smile for me

Crazy frog dog.

Det är sant, hon är helt galen. Just nu brottas Fina med en stor gosedjursnalle som är större än henne själv typ. Med denna energi skulle man komma långt. Nu har jag precis duschat, och bytt om. Nu ska jag läsa Veckorevyn och mysa i soffan, jag har lite sovmorgon innan jag börjar jobba i morgon- vilket betyder låååång natt för min del.

Godnatt.

Need

Ledigheten är slut och det känns helt overkligt. Jag klev upp efter fyra timmars sömn klockan 6 i morse för frukost och jobb. Jag säger herre gud, vad trött jag var. Men det var så himla värt det. Igårkväll, min sista kväll som ledig firades med grillning och årets första dopp i Storsjön tillsammans med Philip & Kristian vid Minnesgärdet. Det var nog den härligaste svenska sommarkvällen hittills- den här sommaren. Vi skrattade tills vi låg i gräset, vi åt världens godaste mat, lånade kläder av varandra för att överleva chocken av det kalla vattnet och sen tittade vi på film hemma hos K.

Idag har jag som sagt jobbat min första dag för den här sommaren. Det känns konstigt att det redan är typ mitten på juli, och att jag ska jobba resten av sommaren. På måndag börjar iallafall Louise också jobba, det kommer bli braaa. Förra sommaren var great på jobbet- vi hoppas på en lika bra i år. Efter jobbet gick jag ut och gick med mamma och Fina i skogen, vi sprang förvisso också, men inte för kondition, mer för alla äckliga myror som det kryllade av överallt. Blä!
I morgon är det fredag, och jag jobbar till fem. Sen ska jag hem hem hem, och förhoppningsvis spendera kvällen på ett välli bra sätt.

Skönaste oss, vi testade självutlösarfunktionen på min telefon.

Wake me up

Nu har jag sovit några timmar till, om jag är piggare vet jag inte. Sen har jag varit ute och sprungit i det fina vädret, eller rättare sagt- sprungit och gått. Lyckades hitta en brygga som inte hunnit blitt övertagen av turister och Storsjöcups-kids och barnfamiljer. Så där stannade jag och solade lite. Välli skönt faktiskt. Nu ska jag byta om, och ha körlektion om 30 minuter. Önska mig lycka till, ikväll får jag träffa min fina familj igen och i morgon börjar jag jobba på förskolan.

GAH!

Tydligen är det helt okej att börja renovera huset på andra sidan gatan klockan sju på morgonen. Byggställningarna var fulla med arbetare, och det slamrade fruktansvärt. Min sorvmorgon tog därmed slut. Däremot tror jag att dom har fikarast nu eller något, för det är lugnt i några minuter. Jag ska passa på att sova lite till. Vi hörs sen!

Someone likes me.

Jag har äntligen hämtat all tvätt ner ifrån tvättstugan. Sen har jag hunnit laga min första middag på månader, stuvade makaroner och korv som jag inte lyckades tillaga utan att bränna upp hela lägenheten, typ. Mina öron gör välli ont också, och jag hoppas att det inte är ögoninflamation- även om risken är välli stor för det. Har sovit i aircondition i två veckor, sömnbrist, flygit osv. Så aj aj aj, och hoppas på att det är bättre i morgon. I morgon väntar en bra dag. Med nära vänner, I need it.

Nu ska jag försöka sova världens längsta natt, för jag har sovmorgon i morgon. Ni hörde rätt. -Godnatt.

Billionaire

Ett stort grattis till mig som snart har lyckats tvätta klart, och dessutom duschat utan att somna. Det är är ju helt sjukt. Helt konstigt känns det också att det är ljust ute. På San blev det kolsvart tidigt, och här i Östersund är det ljust hela nätterna fortfarande. Snacka om att det blir svårt att avgöra vad klockan är, när jag går hem på kvällen och ljuset känns som tidig morgon eller mitt på dagen. Jag har dressat i svarta leggings, vit tröja från monki med en grå kofta över. Härligt hemmaklädd, jag funderar på att ta en promenad och andas lite frisk luft. Jag kanske blir piggare av det.

I wanna be a billionaire, so fucking bad.
Mest spelade just nu.

Kosta boda

Jag är så sliten, jag sov hemma på förmiddagen mellan körlektionerna, och nu vill jag sova igen. Mötte upp Jen för lunch på Tehuset, samt lite shopping. Mötte en annan vän och hans vän på torget för häng en stund i solen. Jag är nu ägare till en nagellacksprydnad från make up limited edition Kosta Boda. Den är så himla fin, så jag ska hitta ett bra ställe att ställa den på här i lägenheten där den syns. Har satt igång två tvättmaskiner med vitt och rosa nu, jag har världens tvättberg här inne. Galet, hur fick allt detta plats i resväskan?!

I need you to understand

Ännu en dag här i Östersund har snart passerat. Staden har invaderats av kids som spelar Storsjöcupen här, vilket är ungefär lika stort i Östersund som när Gothia spelas i Göteborg. Detta innebär att trafiken är kaosartad, gatorna och torgen lika så. Jag har tjugofem kvadratmeter som står till mitt förfogande ett tag till, jag har några få nära vänner som jag aldrig skulle byta mot något annat i världen och jag har min familj. Dessa tjugofem kvadrat, behöver jag inte för att överleva, mina vänner och min familj finns alltid kvar. Östersund är inte rätt i tiden just nu, jag har för mycket vilja för att kunna andas instängd i en stad, där alldeles för mycket negativ energi cirkulerar. Jag har stressat och jag har slitit i denna stad, i morgon åker jag till familjen för att vikariera på dagis resten av sommaren. Förhoppningsvis är det denna vecka jag får reda på hur hösten breder ut sig.

Jag vill tacka San. Jag har verkligen insett massa saker som att ägna människor som sprider dålig energi tid, inte lönar sig. Vissa människor har gnistan i själen, och det är den gnista som gör oss så himla vackra- oavsett bakgrund, förutsättningar, namn, ålder eller intresse. Tack för massa ny energi, ny vilja och inspiration. Nu vet jag.

Nu ska jag möta en av dom som fyller mina lungor med ny luft, som den bästa vän hon är för mig. Sen ska jag tvätta alla kläder, tungt.

I rather be with you.

Sitter och letar efter rätt ord för att beskriva hur jag känner mig just nu. Instängd blir nog svaret. Det är varmt här i Sveriges mitt också, även om det skiljer säkert 10 grader mot älskade Santorini. ♥ Jag har ingen balkong, och alla mina smultronställen för fint väder under våren attackeras av sommartörstiga människor, turister och locals. Jag gillar inte att vara local här.

Jag fick iallafall möta min bästa vän och spendera lite tid med henne över lunch med massa prat. Två veckor har verkligen känts som en evighet utan denna tjejs ord. Nu är jag hemma igen, shoppade en snygg väska från Pieces på rea. Nu måste jag städa upp här litegrann och försöka få lite ordning på alla kläder som fortfarande ligger kvar i resväskan. Bokade tvättid i morgon. Massa disk har jag också, sen igår. Yey!

Åh, nu fick jag precis sms från Santorini- guuuud vad jag saknar alla.

Det är så jobbigt att kärleken finns på andra sidan jorden, och jag är här.

Jag är inte i skick för att vara vaken just nu. Jag har sovit elva timmar men känner mig fortfarande helt omskakad. Östersund känns fortfarande inte rätt, och igår kände jag mig som en främling i min egen stad- omgjort, nytt och okänt. Det kändes konstigt, men ändå som ett svar på att jag nog ska flytta. Jag hade iallafall en bra kväll igår, jag blev bjuden på middag och sen somnade jag i princip.

Just nu är jag vaken för att jag ska ha körlektion. Det är också något jag verkligen inte vill eller orkar med. Det är tråkigt, jobbigt och åter igen jättetråkigt. Men efteråt ska jag träffa världens finaste vän Jennie åtminstone, det piggar upp mig som vanligt. Jag måste göra mig iordning nu, försöka hitta några rena kläder och sen gå ner i tvättstugan och kolla när jag har tvättid.

Santorini ♥

 

Bilden är oredigerad och tagen på Perissa beach på San.
Månen lyser och jag älskar ön.

Santorini- Im in love

Efter två dygn med sammanlagt endast fem timmars sömn- innefattande massa dansande, sorgliga avsked på världens finaste ö, långa sträckor på resande fot och häng på Arlanda så är jag faktiskt hemma. Det är Östersund igen- och med det vet jag inte varför, men Östersund känns inte som hemma just nu. Det har varit helt underbara två veckor, fyllda med nya perspektiv på tid och liv, ny inspiration, ny energi men framför allt, nytt liv och nya relationer. Jag har spenderat två veckor med troligtvis världens goaste människor. Människor som strålar med hela sin insida, ut i fingertopparna, människor som det alltid lyser om, oavsett medvind eller motstånd. Jag har massor att berätta, massor av bilder och massor att dela med mig av. Men just nu nöjer jag mig med att skriva detta. Tårarna rann bakom mina solglasögon igår när Nick kramade mig en sista gång, och sen hjälpte mig att bära min resväska in i bagageutrymmet på bussen. Santorini var helt fantastiskt, alldeles underbart.
Jag har fortfarande världens klump i bröstet varje gång jag inser att jag inte kommer att träffa alla dessa fantastiska människor varje dag längre. Fan att två veckor måste ha ett slut.

Jag utanför vårat fina hotell.