Vita kalla vintervärld

Vaknade kanske inte på min bästa sida idag. Igår när vi precis hade gått och lagt oss vid halv elva, så hör vi något som dundrar utifrån. Gissa vad.. Alldeles utanför fönstret står en stor grävmaskin parkerad och dessutom på tomgång, med sina strålkastare riktade precis mot vårat sovrumsfönster. Det var tydligen dags för gubbarna som jobbade att gå på sitt nattskift?! Vi har ingen aning och jag kan inte ens tänka mig någon bra anledning till varför dom jobbar söndag natt mot måndag, när det stör oss som bor så nära. Hur som helst har det brummat och dundrat utanför oss hela natten och jag fick väl vara glad över dom stackars timmarna jag hann få på morgonkvisten. Klev upp ändå och klarade av dagens laboration på skolan på hjärtfrekvens och blodtryck och sen skyndade jag mig hem. Har suttit lite med labb-rapporten nu, men känner att jag inte kommer orka sitta så mycket mer idag.

Om något helt annat, så känner jag att jag definitivt har kommit ifrån skinnjackastadiet. Min fina skinnjacka från Jofama by Kenza har sorgligt men sant fått hängt i garderoben större delen av hösten och nu när snön har kommit. Istället har jag utan att tveka tagit på mig vinterjacka, bara för att slippa frysa. Jag vet att för några år sedan, årskurs 8, 9 på högstadiet och större delen av gymnasiet (åtminstone första åren) så gick jag mer än gärna i converse hela vintrarna och skinnjacka, trots att det var flera minusgrader, bara för att det var snyggt. Ha ha, jag vet att både mamma och pappa kämpade en del med att få mig att förstå att det var sundare att inte frysa om fötterna istället för att halka omkring i tygskor (converse) som snön kyler igenom rätt så bra underifrån på grund av den tunna sulan. Vad gäller jacka så hade dom nog tur om jag gick iväg till skolan i något varmare, men några överdragsbyxor, guuuud vad fult. Det skulle man bara ha om man åkte till fjällen typ, knappast på skolan.

Idag kände jag att jag trots min dunjacka, mössa och vantar mer än gärna skulle ha tackat ja till ett par varma, goa byxor över mina tights. Bara för att slippa frysa. Så frågan blir ju, hur i hela friden kan man ändra sina åsikter så snabbt? Det är inte så otroligt länge sen jag vägrade klä på mig mössa, vantar, vinterjacka, täckbyxor och vinterskor, haha.  Hur går man från att ha brytt sig om det ytliga till att bli mer mån om sitt inre istället?

Frysa var ju ingen match när man var femton, det var ju något som alla gjorde, det hörde liksom till, det var nog inte ens någon som reflekterade över att man faktiskt kunde över huvud taget ha mera kläder på sig. Idealet var ju skinnjacka, stuprörsjeans, converse och att inte förstöra frisyren med mössa.Varför är man inte så tuff att man lyssnar på sina kära mammor och pappor och klär på sig? Du slipper vara frusen och dessutom kan få ut något av utevistelsen. Eller handlar det bara om att man vill passa in och samtidigt vara rebellisk hemma? Tåls att fundera på. Glad är jag i alla fall att jag har kommit till insikt i detta, och för att jag är så förtjust i att vara ute och inte vill frysa så måste jag tipsa er om den här varma, goa uppfinningen!

En superhärlig mössa som går att använda som pannband, eller varför inte ha runt halsen när det är kallt ute? Perfekt för oss tjejer som föredrar att ha sitt hår uppsatt, då dragskon gör det enkelt att justera från mössa till pannband eller något mitt emellan. Denna är dessutom otroligt varm och i en snygg färg finns det nog inget skönare och snyggare att ha på huvudet. Här hittar ni denna! (Direktlänk) Bilden är från Addnature.com! Denna finns såklart i min möss-och-vantkorg i hallen!