Har inte alls mage att sätta mig ned vid datorn och författa dagarna längre. Om det är på grund av att jag inte längre känner behov av att dela med mig allt, eller att jag helt enkelt inte har den inspiration som krävs just nu. Hur som helst, så känner jag mig så evinnerligt tacksam över allt jag får uppleva just nu och för att jag har kommit till insikt med vad jag vill göra med mitt liv. Och nu ska ni få höra, några av er vet säkerligen redan vad jag har tänkt mig medan vissa av er kanske mer eller mindre förvånas över mina snabba svängar ibland :-) Jag ska till hösten, om antagning och så vidare sker efter mina önskemål, börja läsa till förskollärare. Det känns, så otroligt kul, inspirerande och motiverande att få göra det jag inom mig under en längre tid har drömt om men aldrig egentligen erkänt öppet, eller över huvud taget inte ens tänkt tanken om att låta bli verklighet.
Under vägen hit har jag två gånger börjat plugga inom två områden. Förra våren statsvetenskap och i höstas idrottsvetenskap och båda gånger känt att det inte är det jag vill jobba med. Jag vill jobba med barn, deras utveckling och pedagogisk verksamhet tillsammans med barnen. Ge dem vad som är deras bästa, en gemytlig, mysig, rolig, glad vardag influerad av språk, matematik, massor av kunskap. Jag längtar så tills jag i höst får grotta ned mig i flertal böcker som handlar om just detta.
Så till att hösten hägrar utanför våra fönster ägnar jag mig åt att samla erfarenhet genom att varva jobb på två förskolor och njuta av barnens lek och den del jag kan bidra med som outbildad, men icke att glömma, att jag tytt mig till detta sedan dess att jag bara var femton och sexton år gammal.
-
Och några rader till några som betyder så otroligt mycket för mig. Min fina sambo som i alla väder, krigar med mig och älskar mig och har världens finaste ring på sitt vänstra ringfinger. Jag älskar dig så, det finns inte ord.
Den andra personen som betyder väldigt mycket för mig är en liten tjej på bara två somrar men som med hela sin värld kan på ett ögonblick få mig att ge upp allt för hennes skull. Hon har fått mig att känna på vilken bra mamma jag kommer att bli när det väl är dags för oss att starta det kapitlet. Denna underbara lilla tös, är det goaste, finaste och underbaraste på denna stora jord och jag vill varmt tacka hennes fina mamma för att hon i förtroende överlåter denna prinsessa till mig så att jag/vi får rå om henne när tillfälle ges eller behov finns. Jag är världens stoltaste när du utvecklas, vännen och jag blir alldeles varm i hjärtat när du sträcker dina armar upp mot mig eller berättar något på ditt vis. Stor kram.
Kramar till alla er där ute som fortfarande tittar in här, fastän att inläggen blir desto glesare :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar