Out of our mind, baby.

Det är som att vinterns kalla is, får mig ur fokus. Åtminstone känns det så just nu, vad jag behöver är miljöombyte, en förändring, uppleva kontrastens glans. Genom några lediga veckor utomlands direkt, eller.. för att göra det möjligt, massa resande efter studenten. Hur kan något så, efterlängtat kännas så osäkert? Jag har längtat efter den dagen sen jag började skolan. Studenten, och framtiden. Plötsligt vill jag, men har ingen aning om hur hösten ser ut.

Angående min lördag här, hemma hos mina föräldrar så finns inte mycket att sysselsätta sig med, åtminstone inte så mycket av det som jag i vanliga fall brukar ha att göra. Visserligen så har jag tvättat en maskin med mina sänglakan, och följt med pappa och handlat på Ica Maxi. Men i träningsväg, så ligger Step In för långt borta och, istället för inomhusträningen, så fick vinterluften styra mitt träningspass ute, ett varv på elljusspåret på skidorna. Det är alltid bättre än något, och i minus 20 grader var det faktiskt välli bra gjort, och välli skönt. Heja mig!

Vi har ätit god middag tillsammans i familjen, och suttit kvar och myspratat vid middagsbordet tills nu. Himla härligt! Klockan 21, börjar andra avsnittet av serien Olycksfågeln (även denna baserad på Camilla Läckbergs bok) Jag måste säga att gårdagens avsnitt, var väldigt bra för att vara nygjord, svensk kriminalserie. Jag menar, det senaste genombrottet i svensk kriminalserie Kommisarien och havet, raggade inte upp mig med speciellt lyckat resultat.

Så vid min djupaste lördagsanda, i morgon bjuder söndagen på en fjälltrip, allas vårat Bydalen ska bli besökt, och säsongspremiäråkt i dess backar, snowboardfrossa, abstinens! Men just nu, i rosa mysdress och rött utsläppt hår sitter jag framför tvn, med datorn i knät. Bloggar och tänker, alldeles förmycket. -Det ena, bättre än det andra. Godkväll, hjärtevänner