Bloggvärlden, har idag känts ofantligt långt borta, då jag själv har befunnit mig i min gråa trista vardag. Tur är la, att jag har en fantastisk vän, som ständigt lyser upp tillvaron. Har lyckats genomstrida dag ett, i denna hemska schemavecka. Vädret ute är katastrofalt tråkigt. Det blåser, och är ruggigt kallt. Våren känns naturligtvis mycket längre bort, när jag väntar på att få använda vårinspirerade kläder, och slippa gå runt i uggs.
Vid 17 var jag på Charlottas måndags-bodystep, helt ur fokus kändes jag, men passet var otroligt lyckat. Det känns ändå som att jag lyckades återfinna glädjen i vardagen åtminstone några sekunder. Konstaterat är la, iallafall att lilla EmiliaSophia, tänker alldeles för mycket.
Åt middag när jag kom hem, gjorde fantasifullt egna rösti och åt med ugnsstekt bacon.
Tänker sova tidigt ikväll, och möta Jennie i morgon för den obligatoriska frukosten. Det känns som att den, kommer bli den viktigaste faktorn, för att jag ska klara av mina dagar, och på något sätt känns det som att jag kommer att behöva köpa med mig två stycken latte från Törners Café, och bjuda Jennie varje tisdag och torsdag för tisdagarna är hemska, och torsdagarna lagomt i samma kategori. Kaffekick, är terminens strävan.
Åt middag när jag kom hem, gjorde fantasifullt egna rösti och åt med ugnsstekt bacon.
Tänker sova tidigt ikväll, och möta Jennie i morgon för den obligatoriska frukosten. Det känns som att den, kommer bli den viktigaste faktorn, för att jag ska klara av mina dagar, och på något sätt känns det som att jag kommer att behöva köpa med mig två stycken latte från Törners Café, och bjuda Jennie varje tisdag och torsdag för tisdagarna är hemska, och torsdagarna lagomt i samma kategori. Kaffekick, är terminens strävan.
1 kommentar:
Jag känner att frukosten är dagarnas höjdpunkt! :) Det är det som startar dagen, och som ger någon slags energi till våra hemska dagar på skolan.. Tur att det finns goa människor att starta dagen med, som dig! :) <3
Skicka en kommentar