I höjd av slag i magen.

Det är inte ofta, som jag känner att jag har överflöd av fritid när kvällar, helger och i stort sätt all ledig tid går åt till studier. Ikväll är det jag som ska släppa alla måsten, faktiskt. Jag behöver bryta i vardagen i kväll, och bara ägna mig åt mig själv. Annars är jag utbränd innan 19 år fyllda. Typ.

I samma höjd, som ett slag i magen avfyras, känner jag mig trött och har tungt att andas. Nog för att jag är ledsen, besviken och ganska less på vintern. Jag blir kvävd av  människor som ständigt försvårar vägen för mig, och krossar mina drömmar, dröm efter dröm. Visst, jag är van att slåss för att få det som jag vill, och har jag bestämt mig för något, då brukar jag genomföra detta. Hur länge orkar jag? Som vanlig småstadstjej, jag är trött, och idag orkar jag inte mer. Jag måste ta paus från studier, måsten och träning. Jag vill bara säga att det är så ofantligt orättvist, att vissa människor har makt att bestämma över mig, utifrån deras egen uppfattning, istället för kapacitet från min sida. Det svider i mig. Varför är det så långt att nå till dem man älskar? Depp, depp & depp. Jag längtar efter pappa, och önskade att jag var fem år och kunde ringa och fråga om han kunde köpa fredagsgodis till mig påväg hem från jobbet. Disneydags kunde vara höjdpunkten på helgen, och fotöljen min scen. Men hey, wake up girl? Hur som helst. Jag ska nog göra ett ryck för att må lite bättre, ekonomidelen idag fungerade superbra, och jag är nöjd över detta iallafall. Jag kanske mår bättre om jag städar, och sen bakar. Kom just ihåg att mamma och lillebror kommer hit på middag i morgonkväll.

Jag ska skriva den där j****a boken.