Hemma från paddlingen

Hej alla fina läsare!

Efter en dusch, ombyte och nytvättat hår kände jag mig som en helt ny människa. Städade ihop i lägenheten och packade grejerna och åkte till mamma, pappa & lillebror för middag. Just nu är lillebror på fotbollsträning med sitt lag och mamma & pappa pysslar med annat. Jag har lite tid över till datorn, så jag vek upp den en stund. Har placerat mig i soffan och är egentligen övertrött, huvudet dunkar och det blir en lugn kväll mitt i studenttider. Men till det väsentliga;

Paddlingsturen med idrott b-gänget var superrolig. Jag & Rebecca teamade och paddlade i strömmar, vi var två av de sex tjejerna som valde att paddla hela vägen. Det är riktigt häftigt att paddla i strömt vatten för er som aldrig har provat det tidigare. Två killar i min klass lyckades välta kanoten, och det blidde det roligaste att minnas. Vi paddlade 15 km under gårdagen och slog läger vid ett vindskydd på ena sidan om ån. Vi låg och solade på borden, bänkarna och i gräset medan vi väntade på resten av gänget som hade valt att gå med sina kanoter hela vägen.

Vi blev serverade god mat bestående av wokade grönsaker och kött i tacoskal, till efterrätt grillades det banan med choklad i, samt marsmallows, sen satt vi hela kvällen och spelade kort (jag kallas numer pärlhalsband efter min insats i plump, ha ha) Vi kröp in i tälten strax efter 23, och somnade som stockar allihopa. Jag & Jenny pratade en stund efter att Rebecca somnade sött imitten.

Solen gick upp, och vattnet hade stigit högt när vi sedan vaknade imorse. Tjejerna väckte mig (som vanligtvis inte brukar sova längst) i morse och när vi öppnade tältet och tittade ut hade vattnet stigit säkert med tio meter sen vi hade gått och lagt oss, utanför hade vi alltså vatten redan 1,5 meter utanför tältet. Glada över att vi hade lyckats hålla oss helt torra, och faktiskt sovit nästan hela natten utan att frysa klev vi upp och gjorde frukost. Med beskedet att han som hyrde ut kanoterna avrådde oss att paddla idag pga för högt vattenstånd så packade vi ihop alla saker, och blev upphämtade med buss 10.30.

Det var härliga timmar på vattnet, och detta är definitivt ett minne för livet. Tack tjejer, tack idrott b & tack alla som gjorde detta.

Väl på bussen somnade både jag och Rebecca direkt. Men nu är vi hemma igen, och sorgligt nog var detta nog det sista vi gör med idrott b. Nu börjar allting verkligen ta slut. Det är helt otroligt! Jobbigt och kul på samma gång.