Är det någonting man oftar råkar ut för så är det missnöje. Det spelar ingen roll vad det handlar om, så finns det alltid någon eller några som inte är nöjda. Oavsett om 97 % av arrangemanget är bra och över allas förväntningar så finns det alltid 3 % att gnälla på. Problemet är att det är oftast där man lägger all energi, på 3 % som egentligen kanske inte har någon betydelse, som ofta har skett genom missförstånd eller andra missar. Ändå stöter vi alltid på de människor som inte kan förbise dessa tre enheter, för de nittiosju som helt klart överväger.
Jag syftar främst på att jag har varit involverad i studentkommittén under hela mitt sista år på gymnasiet och slitit som ett djur tillsammans med några andra tappra elever, som precis som alla andra haft supermycket att göra, och välli lite tid. Men trots allt så lyckades vi ge 97 avgångselever en rad med roliga upplevelser. Vi hyrde lokaler till olika evenemang, vi ordnade studentbal, mösspåtagningsfest på en av stans nattklubbar, vi ordnade flak, och vi arrangerade hela studentdagen. Vi skapade en budget och la verkligen ner själen i detta för att vi visste att det var viktigt för såpass många.
Jag var själv kassör och vet att det krävdes enormt mycket vilja och tid för att få detta att gå ihop. Jag hade precis som alla andra jättemycket annat att göra, men jag valde att ta den uppgiften för att dels lära mig något, och dels för att ge andra något. Sen har vi de som sitter där de sitter. De som aldrig engagerar sig, men som alltid har något att säga till om. De som inte framför kritik utan endast använder den som ett samtalsämne att vara upprörd över.
Det jag vill komma fram till är att; fokusera på det som är bra istället, för oftast så överväger detta med hästlängder. Försök att se lättare på det som inte blev så bra kanske, för all den tid och allt det prat som lyfter det dåliga gör att man faktiskt glömmer bort det som är bra. Jag tror att alla måste tänka om, och sluta ta allting förgivet. Det kunde lika gärna blivit en student som inte innehållit något av ovanstående.
Så alla ni som gnäller istället för att uppskatta, tänk om!
Jag syftar främst på att jag har varit involverad i studentkommittén under hela mitt sista år på gymnasiet och slitit som ett djur tillsammans med några andra tappra elever, som precis som alla andra haft supermycket att göra, och välli lite tid. Men trots allt så lyckades vi ge 97 avgångselever en rad med roliga upplevelser. Vi hyrde lokaler till olika evenemang, vi ordnade studentbal, mösspåtagningsfest på en av stans nattklubbar, vi ordnade flak, och vi arrangerade hela studentdagen. Vi skapade en budget och la verkligen ner själen i detta för att vi visste att det var viktigt för såpass många.
Jag var själv kassör och vet att det krävdes enormt mycket vilja och tid för att få detta att gå ihop. Jag hade precis som alla andra jättemycket annat att göra, men jag valde att ta den uppgiften för att dels lära mig något, och dels för att ge andra något. Sen har vi de som sitter där de sitter. De som aldrig engagerar sig, men som alltid har något att säga till om. De som inte framför kritik utan endast använder den som ett samtalsämne att vara upprörd över.
Det jag vill komma fram till är att; fokusera på det som är bra istället, för oftast så överväger detta med hästlängder. Försök att se lättare på det som inte blev så bra kanske, för all den tid och allt det prat som lyfter det dåliga gör att man faktiskt glömmer bort det som är bra. Jag tror att alla måste tänka om, och sluta ta allting förgivet. Det kunde lika gärna blivit en student som inte innehållit något av ovanstående.
Så alla ni som gnäller istället för att uppskatta, tänk om!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar