Valborg för i år

Om 35 minuter är det första maj. Maj, betyder vår. På riktigt. Kan ni tänka er? Jag kan knappt föreställa mig. Jag och Jennie lagade tacos med supergod kyckling, efteråt la vi benen raklånga i soffan och tittade på tv, med godispåsarna i högsta hugg. Vid halv 10 pälsade vi på oss, mest för att undvika det kalla regnet och gick till badhusparken för att förhoppningsvis få se majbrasan. Det fick vi, men vi stannade bara en kort stund, innan vi gick längs stranden och hamnen hem till mig igen. Här har vi suttit sen dess, och kollat på sex and the city och läst VR. ♥

Nu ska jag tvätta bort sminket och sen krypa ner i sängen och somna till SATC. Veckan har känts som en evighet, men i morgon får jag sovmorgon och jag ska sova läääänge. Godnatt alla fina!

Ramlar

Rusar runt i lägenheten och städar, jag hinner verkligen inte med det under veckorna, så när fredagen kommer och man förhoppningsvis hinner vara hemma lite, så märker jag att det är kaos. Grejer överallt (!!!), och ingenting på sin plats. Det ser lite bättre ut nu iallafall, jag lyssnar på Håkan samtidigt och är supernostalgisk. Haha, trippar tillbaka til 14 år igen typ. Men han är så himla mysig.

Vid fem ska jag möta Jennie och handla middag, vi skulle grilla men vi äter nog hos mig om det inte blir bättre väder. Det är 35 dagar kvar, förstår ni TRETTIOFEM? Det är en månad, och fem dagar kvar till studenten. Ahhhh, jag trodde aldrig att jag skulle säga det, men det är faktiskt lite sorgligt. ♥ Alla goa vänner, inte skolan i sig, men tryggheten och människor som man mår bra av att träffa varje dag. Uuuh, näe nu ska jag sluta skriva innan jag gråter! Som tur är, så kan man ju hålla kontakt ändå.

Back to städning, KRAM! ♥

Questionmark

Jag är värsta tidsoptimisten, bokar ofta hela dagar på bekostnad av halvtimmar, timmar och kvartar. Detta passar utmärkt, och oftast hinner jag alltid i tid. Däremot är det svårt om man någongång skulle missbedömma tiden, eller helt enkelt ta fel tid. Som, denna morgon. Hade en viktig tid att passa 8.15 (trodde jag, ja) istället var det kl 9, och vem hänger i ett väntrum i fotöljen i 45 minuter.. Haha, Så nu krockade detta med min rapportskrivning kl 9, och allting blir framskjutet. Det är ju komiskt, men sååååååå frustrerande. Så nu är jag hemma igen, och andas lite. Inte minst efter att ha sett ut som ett stort frågetecken på villovägar efter att ha bläddrat i min kalender och checkat av att jag hade misstagit tiden. Gah!

Hur som helst, det är fantastiskt med händelserika mornar. Men det är fredag, jag är trött, huvudet är trött. Jag behöver kaffe & någon som städar min lägenhet.

Jag har säkert missat att det är lördag idag, också eller min egen födelsedag. Haha..

Fredagmorgon

Godmorgon goa läsare! Jag har sovit stenhårt enda sen jag la huvdet på kudden igårkväll vid 23 till nu när jag vaknade strax innan 6.30. Det är fredag och det är Valborg. Först står skola på dagens agenda, sen ska jag spendera kvällen med min fina vän Jennie. Det blev inte så många rader skrivna just nu, men jag uppdaterar senare, för nu måste jag rusa och göra mig iordning.

Till ett erkännande

Jag är nog ändå den lanttjej jag förnekat att jag varit i så många år. Jag trotsade hela världen, och slutade rida på ridskola när jag var 14, jag började åka långboard istället och hänga med mina killkompisar i Gustavsbergsbacken, för att inte glömma baggyjeansen och mina skateskor (jag har nog fortfarande kvar dom, någonstans. Haha!). 

Ikväll har jag varit ute i stallet igen, jag red ut på Leiri tillsammans med Lina och Alex och deras hästar. Det var en fartfylld tur, med både skratt och härliga överaskningar. Högst uppe, efter den längsta galoppbacken såg vi älgar och rådjur nere på ängarna. Så himla häftigt. Jag och Lina galopperade på galoppslingan, och (haha) Leiri tvärnitade alldeles innan en stor vattenpöl som täckte hela vägen, hade jag inte varit beredd så hade nog sett ganska rolig ut efter ett antaget dopp i den stora vattensänkningen.

Ikväll har jag iallafall fått Leiri att ta ut stegen ordentligt i traven, även om galoppen är välli nära till hands för honom, dessutom är tölten helt fantastisk på honom när han håller tempot och inte triggas igång av hästarna bredvid. Som den hjälte han är, vill han helst vinna varje race oavsett om det är tävling eller inte.

Sköna timmar på hästryggen är iallafall bevisat att jag nog sätter longboarden mot väggen när jag får välja mellan hästar också. (Även om longboard är jäkligt roligt)
Nu ska jag sova en skön natt, och i morgon är det fredag och valborg. Stor kram!

Gällande landet före staden, så väljer jag nog både och. Kontrasterna är härliga, och det är la då det är som bäst. 

Inspirationsfull

Det duggregnar ute och i luften hänger sommaren och väntar. Det har varit en bra dag, och jag har varit overkligt pigg för att ha suttit uppe halva natten med en rapport. Har hunnit se alla mina vänners redovisningar och jäklar vad grymma dom är! Massor av nytänkande, och stora idéer har cirkulerat runt i skolans lokaler idag och jag är fylld med massa ny inspiration.

Jag har precis städat lite och nu ligger jag på mage i sängen och bloggar, om två timmar ska jag ut till stallet och rida, jag ska rida Leiri på långtur med Alex och Magica ikväll.

Läggdags efter effektiva pluggtimmar..

Nu blir det nog sista inlägget för idag. Jag har pluggat i några timmar efter den trevliga fikastunden med Rebecca. Så, nu halvvägs i rapportens andra utkast ska jag lägga ihop alla papper och ladda för att se massa projektredovisningar i morgon. Jag ser fram emot att se allas idéer, det finns nog ingenting coolare än människor som tänker-skissar-genomför-analyserar, snacka om att kunna gå långt på endast de fyra områdena. Hur som helst, så är det några av mina kompisar som har sina redovisningar i morgon. Stort lycka till, till dom. Det här är det sista största vi gör under gymnasiet. (Jag hade min redovisning i tvåan).

I morgon ska jag vackert fråga någon, om han kan tänkas gå på bal med mig.

Fikastund med en vän

Det förra inlägget visar fel publiceringstid. 20.40 ska egentligen stå 18.40. Nu är jag iallafall hemma efter två timmars häng på Pause med Rebecca. Vi har druckit latte och planerat kommande veckor! Tanken på att vi om några veckor springer runt i varsin vit mössa känns främmande fantastisk. Klänningar hit, och klänningar dit, studentmiddagar och bal, grillningar och klassfester. Det är rätt (för att inte svära) kul att vara jag just nu! 

Tillbaka till verkligheten, ska göra några viktiga saker innan jag går och lägger mig. Pluggar gör man bäst på kaffe, så varför inte ta vara på den energin. Jäklar, vilken bra dag det har varit. Nu fattas bara planer inför valborg, och jag är jäkligt sugen på att åka till Åre och ha galet roligt. Dessvärre tror inte jag att Jennie är lika sugen, hur övertalar man någon utan att vara överdrivet jobbig? Eller vilka stämningsfulla alternativ finns det att fira här i Östersund? :) Skämt åsido, men jag är verkligen taggad för något spontant och jäkligt kul.

Så, på koffinet. Plugg väntar!

Ready to go!

Har tränat core och stretch. Jonas höll i coren, och den var riktigt bra. Istället för stretch höll jag på att skriva stress i all hast, men varför inte starta ett pass som heter stress. I samma anda som stretch, 25 minuter att bara fokusera på att breaka mitt i dagens utmaningar och äventyr. Lugn musik, typ Enya liggandes på tjocka mattor och fokus på mental träning. Inte som yoga, mer att hitta sig själv och sina starka sidor med en instruktör som coachar med olika teman. Lugn i framtiden, kom ihåg var ni hörde det först. 

Har precis tvättat håret första gången efter besöket hos min frisör i måndags. Jag har väldigt svårt att vänja mig med att mitt hår är så mycket kortare än innan, och ja. Jag sörjer decimeterhårtestarna som försvann. Med mitt egna schampo & balsam, samt mousse så känns det lite mer okej iallafall. Så nu ska jag gå och göra mig i ordning klart, ska möta Rebecca om en kvart för fika. Trevlig kväll där ute!

Wednesday, somebody?

Det tog verkligen emot att behöva kliva upp och gå till skolan i morse när klockan ringde. Eller rättare sagt, det märktes att jag hade slappat till mig under mina "lediga" dagar. Åt frukost med några tjejer och sen genomled jag tre timmars språklektioner i italienska och tyska. Lunchade med Rebecca, Jennie och Jenny innan vi i idrottsklassen skulle ha lektion på mittuniversitetet i deras hall. Vi fick göra roliga musiklekar som ledarskapselever hade satt ihop, (tro mig, vi skrattade så att vi dog. Haha) Efteråt lärde två tjejer ut en koreografi, samt styrka och stretch. Så, nu är jag hemma för tidig middag innan jag ska träna core och stretch på Step In City kl 17. Ikväll väntar fikahäng på Pause med Rebecca!

Håkan, kärlek är ett brev skickat tusen....

Jag spelar Håkan i min playlist på spotify, och är effektiv. Nu ska jag pausa för sen middag, hunnit ganska långt på första uppgiften. Det är bara att inse att det faktiskt tar välli lång tid att göra källkritiska övningar på texter ur olika varianter och perspektiv. Jag kunde ägnat tisdagkvällen åt roligare saker. Men det måste göras, sikte på studenten och allt galet roligt som väntar! Så, dags för middag.

Med en hand i himlen

Hemma! Efter grym shopping med en av mina finaste vänner. Nu laddar jag 110% för pluggkväll här hemma i lägenheten, för att hinna ikapp till i morgon. Jag skulle behöva städa också, men så fort jag börjar med något annat prioriterar jag bort plugget. Så ikväll, för ovanlighetens skull, blir det plugg före städning. Jag joppas att jag kan behålla koncentrationen längre än 20 minuter. Uppdaterar när jag har pluggat klart.

Förresten, en ny favorit i musikvärlden. Jonathan Johansson, En hand i himmelen.

Förmiddag i stallet

Med hjärtat på rätt ställe åkte jag ut till stallet i morse, jobbade lite med de olika gångarterna. Tyvärr är hästen inte helt ren i gångarterna och han trippar mycket i traven emellanåt. Det är svårt att jobba med honom regelbundet, eftersom att det inte är min häst. Men jag försökte låta honom gå i fri form, och låta honom sänka huvudet genom skritt, volter, tempoväxlingar och halva och hela halter. Det var en bra förmiddag iallafall. Nu ska jag göra mig i ordning och möta min fina vän Jennie, Kram!

Morgonplan

Klockan är sådär jättetidigt på morgonen, eller åtminstone känns det så i kroppen. Varma täcken och kuddarna lockar mig att krypa ner och somna om igen. Jag har andra planer idag, och nu om en halvtimme ska jag åka ut till stallet och jobba lite mer med Leiri. Jag ser att det blåser, men jag hoppas att det lugnar ner sig. Nu ska jag gå och byta om, och fläta håret. I eftermiddag ska jag umgås med fina Jennie och ikväll ska jag plugga. Kram

So many tears for nobody.

Goa vänner, jag har inte spenderat speciellt mycket tid framför datorn. Jag har suttit hos frisören och fått mitt hår klippt och slingat, sen har jag tränat bodystep med fina Jennie och sorgligt lämnat tillbaka min fina donna Zakita, där hon hör hemma hos sin familj. Det är nästan så att jag kan gråta över hur tomt det blir, och hur tråkigt det är när hon inte är här. Destomer övertygad blir jag om att köpa en egen hund. Efter bodysteppasset på Step In City, promenerade jag och Jennie och pratade, jäklar vad vi har blitt fast för promenader. Det är ju ett grymt sätt att umgås på, när det är ljust längre på kvällarna och man vill kombinera nytta med nöje. Kom in genom dörren med en kasse med mat, och gjorde kvällsfika direkt. Just nu är jag jättetrött, så jag tror att jag ska krypa ner och sova alldeles strax. Jag borde plugga i morgon och åtminstone göra klart två historia-b-uppgifter. Godnatt goa läsare!

Superstart

Har varit ute och sprungit vid stranden på förmiddagen med hunden. Solen värmde faktiskt så tidigt, och även fast jag hade motvind hela vägen tillbaka så bar mina knän mig utan att göra ont. Nu ska jag plugga en timme innan jag ska köpa kaffe och sen sätta mig i frisörstolen och läsa skvaller i några timmar. Stor kram till er!

"det var så nära mellan sommar och vinter i den stund jag såg vattnet bära isen"

Söndag

Vilken dag och vilken kväll. Ikväll är söndag en bra kväll. Gick ut och gick med mp3lurarna i öronen (jag har äntligen införskaffat en mp3) och hunden i koppel och slukade det som var kvar av kvällens solsken. Det är helt otroligt vad man skiner upp som människa bara av att solen skiner och det är ljust längre på kvällarna. Jag gick ner mot hamnen och längs stranden på den här sidan om bron och njöt ut i fingertoppar av den värmande sol. Satt länge vid bryggan mot räcket med musik i öronen och hunden liggandes bredvid. Solen trippade ner och gömdes eftersom bakom berget. Det var min fristad.
Just nu ligger Zakita på golvet och sover, och jag ska strax göra i ordning fika och sen sova. Jag har planer på att sticka ut och springa i morgon innan jag måste lämna tillbaka donnan. ♥
Stor kram.

Ang, fjällbilderna så tänker jag inte lägga ut dessa som innehåller fler personer än jag, eftersom att jag inte har tillåtelse från alla. Även om det säkert är okej för många så finns det dom som inte vill.

Guldig dag och fräknar

Jag har legat ute på mormors terass hela dagen och spelat kort, fikat och solat med Elias och Lise. Mormor bakade himmelsk mandelkubb som vi fikade med saft, precis som när jag och min lillebror var små. Så mysigt. Just nu är jag inne och ska packa ihop mina saker, åker tillbaka hem om en stund. Nu ska jag fortsätta och packa ihop, och sen eventuellt hinna med en promenad vid fina Frösöstrand med Jennie innan solen går ner.

TIll Gud och alla.

Gissa vem som har sovit enda till 9.45 idag. Naturligtvis, är det jag och jag minns inte när jag sov ut så länge sist. Pigg och utvilad åt jag frukost med mamma, pappa och deras kompisar med sin son som var här på middag och stannade över tills idag. Det blidde en trevlig kväll, jag, Elias och Lise tittade på film och dukade upp med lördagsmys. Vi såg se upp för dårarna jag har sett den förut men den är verkligen en feelgood-film. Nu ska jag och mamma strax ut och promenera i det fina vädret med hunden. Ikväll åker jag hem igen. Är ledig måndag och tisdag veckan som kommer, vilket betyder massa tid att avsluta olika kurser. Har dessutom insett att jag nog inte kan göra min Luleå-trip nästa helg som det var tänkt, tiden räcker tyvärr inte till. Så valborg kommer att firas hemma, hur och vart har jag än ingen aning om.

Fjällbilderna kommer senare idag. Nu ska jag ut i det fina vädret och njuta lite av inte så välförtjänt ledighet idag, jag tappade flowet i skolan i och med fjällvandringen förra veckan -sista rycket börjar i morgon, den 9 maj ska jag vara klar med allt, i princip.

Vilja ska brinna

Bilder från fantastiska jobbet med islandshästen och prinsen Leiri. Underbara bilder, eller hur? Valde ut några bilder utav alla som togs. ♥

Lycka är det fantastiska intet

Med någon slags respekt kan jag fortfarande känna dig, även om världen delar sig mellan oss, och tiden gränsar som en linje mellan tre och nio. Så är vi, som vi alltid har varit, på olika sidor av världen, i varsin ände av staden, på varsin ände av bron, denna gång med ryggarna vända från bron. Allting är befintligt precis som i tidigare skede. Antingen så är vi, eller så är vi inte. En relation, som aldrig skulle gå att klargöra inför någon annan, en relation som bara du och jag förstår. Med ett enda problem, vi skulle aldrig förstå den.
Du och jag är tillbaka på de positioner vi ständigt befunnit oss, tillbaka i trygghet och fängslan efter okontrollerad kort lycka. Vackert är kort, och ett steg tillbaka mot vardag lika mycket som det består av ett steg ifrån vardag. Vid lyckan är det lika långt från vardagen som det är tillbaka. Vågorna mellan är för höga att besegra, destovärre ser vi inte varandra alls i nutid.

All star's end.

Bloggar hem ifrån familjen just nu. Över frustration när mina vita converse inte fanns i min storlek någonstans i hela Östersund idag, och nästa leverans skulle komma i juni. Det är helt sjukt. Jag köpte mina första converse för flera år sedan, jag tror att jag var 12 eller 13 år när jag ägde mina första vita converse. Innan hade jag ett par bruna, gissa hur lycklig jag var när jag fick dom efter allt tjat.

Hur som helst, så verkar hela Östersund vara helt insnöade på vita converse. Alla vill se lika dana ut, och jag vill köpa nya skor. Någonstans skiljer det sig ju, eller hur?

Nu ska jag hjälpa mamma med förrätten, lillebror och hans tjej är hemma också. Mys!

Uteservering och svarta strumpbyxor

Godmorgon, solen skiner och himlen är alldeles blå. Jag har sovit som en prinsessa och hunnit vara ute med Zakita nu på morgonen. Tänker inte skriva så långt, eftersom att vädret ute lockar mer. Jag ska träffa en vän för strosing i affärer och kaffe på någon uteservering, så nu ska jag göra mig iordning. Idag ska jag nog köra på svarta strumpbyxor. I eftermiddagen ska jag åka hem till familjen och äta middag, Elias och Lise är hemma också. Det blir toppen.

Jag är nykär i ett gammalt intresse

Så enkelt är det nog, att gamla tillfredsställda intressen blossar upp igen efter en tids uppehåll och man önskar att man aldrig hade slutat med det man tidigare, och nu igen älskat så mycket.

Jag menar förstås, mig själv och mitt hjärta till hästar. Idag red jag Alexs islänning Leiri igen, ute i Valla. Jag jobbade lite med formen på honom och fick honom att gå mjukt efter mina händer i skritt, trav och galopp och nu är jag förstås nyförälskad. Det finns nog inga ord, överhuvudtaget för att beskriva känslan på hästryggen, dessutom i eftermiddags och kvällssol. ♥ Jag önskar så innerligt att jag kunde rida oftare.

Kvällen har jag spenderat med Rebecca i min klass, vi hyrde film och köpte godis och placerade oss hemma hos mig framför tvn. Kände av helgstämningen utanför mitt fönster och kände hur tröttheten snabbt befann sig i form av tunga ögonlock och gäspningar. Det har verkligen varit en tuff, men rolig vecka.

Det har varit en bra dag, jag hann dessutom leka lite med lilla dockan Sofia. Vi hoppade studsmatta och klättrade på köksinredningen. Hon är 1 år och 4 månader och helt bedårande gullig. Vilken söt tjej! Nu ska jag sova, Rebecca tog bussen hem för en halvtimme sen, och jag ska sova efter en tre veckors intensiv period, i morgon har jag min första sovmorgon på välli välli länge. Godnatt ♥

Varje vän betyder en ny sol

Promenerat tillsammans med min fina vän Jennie. Med Zakita i koppel gick vi i 1,5 timme. Det var helt underbart att bara gå och prata, om allting som rörde vår värld just idag. Vi gick genom stan via Prästgatan, Stora kyrkan, Park, Olssons kulle. Just nu sitter jag i sängen och skriver, Zakita ligger på golvet och sover och jag sover nästan jag med. Ska göra kvällsfika strax, men först tänker jag bara ägna några rader till mina så himla fina vänner ♥

Vart i sin egen värld man än befinner sig, så skiner alltid några och leder en på rätt väg.
Dessa solstrålar, vare sig det är dag eller natt borde höjas högt för personlighet, själ och den vänskap de strålar. Goaste vänner, tack för att ni alltid finns. ♥

En ganska sliten EmiliaSophia ute på promenad med Zakita och Jennie ♥

Av alla namn

Har maten i ugnen och Zakita är på plats här nu. Det är så det ska vara, och jag vill så gärna köpa en egen hund. Det är då jag trivs bäst, med min lilla kompis oavsett väder och stämning. Efter att jag har ätit ska jag och Zakita möta Jennie för promenad, vi ska ta igen det senaste som har hänt och allt som jag har missat när jag har befunnit mig i fjällvärlden av vad som har hänt här. ♥ Det blir great. Solen skiner här nu :)

All the mountains with snow, and those without

Jag har tvättat håret, tagit bort det något nötta nagellacket på finger och tånaglar, återfuktat kropp och ansikte och bytt kläder. Jag känner mig som en ny människa, visserligen ganska trött i kroppen, men med massa nya fräknar och ett fantastiskt minne att spara i mig.

Sista året på gymnasiet kan betyda mycket, för mig betyder det sikte mot frihet och massor av gemenskap, därför är det så jäkla roligt att kunna göra sånna här saker tillsammans. Även om det är människor man aldrig kommer att spendera tid med utanför skolan, och efter studenten. Lika mycket som det är så härligt att komma de vänner man har närmare, och kunna skaffa nya vänner av dem man inte hunnit umgås med fullt lika mycket med under dessa tre år.

Två övernattningar, en i tält och en i stuga. Turen till Falkfångarfjället gick av stapeln med packning på skidor i tisdagseftermiddag, 16.30 på ett långt led kämpade vi uppför. Uppför, uppför och uppför. De branta sluttningarna tycktes aldrig ta slut, och de kryssen som märkte ut leden tycktes bara bli fler och fler. Efter ca tre timmar såg vi skymten av något som skulle bli ett bra läger för natten.

Mörkret skulle inta fjället, och den fina fjällsolen skulle strax titta ner bakom fjälltopparna och överlämna oss till natt. I och med att det blev mörkt, kom kylan tätare inpå oss och våra trötta redan lite nerkylda kroppar. Vi slet och satt upp tälten, och lagade mat om vartannat. Vi serverade köttfärsås, tillagat på spritkök. En aning kall, men i den stund hade vad som helst fungerat som en välsmakande måltid. Klockan var nära tio när vi hade ätit klart i mörkret.

Nästa steg var att smidigast möjligt rulla ut liggunderlag, sovsäckar och byta till torra kläder. Vi tre tjejer, jag, Rebecca och Jenny en efter en in i vårat tremannatält och proceduren upprepades gång på gång. -Ut med liggunderlaget, sovsäcken och smidigt försöka byta till torra kläder utan att bli kall mellan klädombytena.

Tillslut låg vi, raklånga på aningen knöligt underlag. Snön under tältet var hård och svår att trampa jämn. Jag och Rebecca bredde brödskivor med skinkost till kvällsfika och lyxade med kexchoklad på mage i sovsäckarna i tältet. Sen sov vi trots allt. Jag själv, frös om fötterna då och då men lyckades åtgärda detta och sova en rätt okej sömn, för att sova utomhus.

Vi vaknade tidigt, när solen gick upp och klockan sju öppnade vi tältet och stack ut våra yrvakna ansiktsuttryck. Morgonsolen värmde disigt med sina knappa strålar så tidigt, men med tiden under morgonen kände vi medan vi lagade frukost på liggunderlagen att den värmde allt mer. Vi serverade självklarheten brödskivor med skinkost och drack rykande het oboy. Något, så god oboy har åtminstone aldrig jag druckit tidigare.
Medan resten av gänget låg fortfarande inne i sina tält och sov den, vi inte kunde drömma om -sovmorgonen. Så placerade vi oss istället, efter att ha plockat ner tältet och packat våra ryggsäckar, i solen, alla tre på två liggunderlag. Där kunde iallafall jag ha stannat hela dagen. Solen sken, och efter som tiden gick blev det varmare och varmare. När fjällen är som bäst fick vi uppleva en fantastisk morgon och förmiddag. Precis som vi önskat innan vi gav oss av.

Vid halv ett när resten, för att säga äntligen hade upptäckt det fina vädret utanför tältdukarna en stund begav vi oss tillbaka mot start, för att nämna vårat mål. 8 kilometer som tycktes extra långa för mig, med ryggsäck och skidor på ryggen för att skona mitt högra knä. I ett soligt fjälltoppsparadis, njöt vi alla av att kämpa i uppförsbackar lika som vi njöt fulländat när det sluttade lätt nedför. Efter 8 kilometer möttes vi av den sista extrema nedfarten, där alternativen inte var så många andra än att (om man ville komma helskinnad ner) sätta sig ned med packning och stavar och försiktigt kana nedåt mot stugbyn och stuga nummer 15.

Vi var äntligen hemma, i en läsvänlig version så låter kanske turen väldigt enkel och i någon mån oseriös, men för att nämna så svettades vi, och vi frös. Vi klev 600 höjdmeter första dagen på 5,7 kilometer och det ÄR brant uppför.

Stuga nummer 15 väntade gästvänligt på oss, mig, Rebecca, Jenny. Vi delade stuga med tre killar från min och Rebeccas klass. Efter att ha hängt upp tält, sovsäckar och fuktiga kläder samt bytt om så lagade vi spaghetti i buljong. Magarna kurrade rejält efter 8 kilometer av endast vatten och bars. Den maten åt vi, som favorit i repris halvliggandes i soffan efter att killarna hade ätit färdigt sina nudlar där. Haha!

Det kändes skönt att ha en stuga som rum över natten, och slippa stöka med tält och kyla. Ni hittade oss förmodligen sittandes runt köksbordet och spelade ruter/hjärter sju enda tills middagen skulle lagas. Vi tjejer lagade kycklingwraps, med wokgrönsaker, cremefraice och tortillabröd, vi dukade för sex personer runt köksbordet, och serverade vattnet i tillbringare. Kycklingröran smakade heaven och alla smaker blandade sig säkerligen välli gott för alla efter en enorm insats.

Efter maten diskade killarna, (vi hade dealat)  medan vi tjejer raceade i slalombacken bredvid stugan på plastpåsar. Snön var stenhård, för att inte glömma välli hal på sina håll att där gick utmärkt att åka direkt på sina skalbyxor. Efter trettio minuter var vi ganska anfådda, efter att ha knatat upp för backen några gånger, vi landade inomhus framför SM i hockey, HV71-DIF. Vilken vi följde halvt paralellt med kortspel fram till att djurgården vann i förlängning.

Tröttheten var ett faktum, efter hockeyn avvek vi tjejer och bäddade våra sovplatser med sovsäckar. Denna gång på madrasser och sängar, och jag tror aldrig någonsin att jag har tackat Gud så mycket för att få sova på madrass. Jag sov som en prinsessa, mellan Jennys och Rebeccas sängar och hade ingen lust alls att kliva upp tidigt i morse när alarmet ringde. 7 klev jag, Rebecca och Jenny upp och gjorde frukost. Varm nyponsoppa, bröd med skinkost -fjällmat naturligtvis. Vi städade ur stugan, till viss del och lämnade lite till killarna som nog inte han äta frukost innan vi skulle samlas för fjällsäkerhet nere vid receptionen. Vi var först på plats, som vanligt och frös innan vi kunde lämna tillbaka skidor och pjäxor.

Efter 1 timme och 45 minuters föredrag om fjällsäkerhet från en fjällräddare på plats så väntade bussen hem. Mycket vaggande och lockelse till sömn, alla var vi nog ganska möra och trötta. Vi åt lunch på skolan, och blev välkomna som om vi hade utfört en expedition med bravur. Vi kämpade vi bra, och det var välli jobbigt vissa stunder samtidigt som det var fantastiskt härligt, och ett fantastiskt sätt att uppleva och skapa gemenskap på.

Med många kommentarer om nya fräknar, våra brännor och aningen lättare packning skiljdes vi åt varsina håll. Ingen av oss orkade gå på lektionerna under eftermiddagen. Jag skulle ha somnat vilken sekund som helst. Så till detta långa inlägg, har jag suttit och ätit några bitar väl förtjänt choklad och försökt samla energi till att gå och handla. Kyl och frys ekar tomt. Vid femtiden kommer Andreas hit med Zakita, som jag ska ha över helgen. ♥

Stort tack, till alla fantastiska människor som medverkade på fjällturen. Stort tack till Rebecca och Jenny för grymt teamwork under dessa tre dagar. Tack Andreas, Pontus och Lars för att ni diskade efter middagen igår, och stort tack till fantastiska Anna och Hasse för bra ledarroller under turen. Tack tack tack, vilken fantastisk upplevelse!

Jag lägger upp bilder lite senare, kram!

HEMMA!

Bloggar lite snabbt om att jag är hemma nu. Vi har haft det toppen, och det har varit strålande väder två dagar i sträck. Här hemma är det mulet just nu, men ändå ganska behagligt ute. Sista strapatsen med ryggsäcken kändes mycket väl i kroppen, så att få ta av sig den kändes välli skönt. Axlar nacke och rygg har varit väl utsatta undertiden. Nu ska jag hoppa in i duschen och tvätta håret. Jag berättar mera sen och lägger upp bilder, jag har fotat massor! STOR KRAM! ♥

Here we go, again.

Godmorgon, jag sitter och laddar med lite frukost framför nyhetsmorgon. Strax är det underställ och skalbyxor som gäller, idag åker vi till fjällen. Jag är aningen mer utvilad än igår och håller tummarna för att mitt knä orkar med denna trip på skidor med tung packning.

Jag ska möta fina Jennie för riktig frukost på skolan om en stund, jag ska försöka fota lite under dagarna. Stor kram, så hörs vi på torsdag när jag är hemma igen. ♥

Fjällsol i morgondag

Har precis packat klart ryggsäcken inför morgondagens trip till fjällen. Sovsäck, liggunderlag, solskyddsfaktor, förstärkningskläder, extra energi osv. Jag håller tummarna för att det blir strålande sol, och massa härlig gemenskap. Strax ska jag krypa ner i en nybäddad säng och försöka att vakna utvilad i morgonbitti.

Det har varit en måndag, där jag har hunnit med några ärenden. Jag har varit hos min frisör och bestämt balfrisyr, samt färg till nästa måndag. Mitt röda hår, lutar mer åt en guldig ljusbrun färg just nu, och det behöver mer liv. Jag är trött på enfärgat och behöver förändring.

Som avslut på dagen, för att väcka kroppen och frigöra endorfiner så tränade jag bodystep ikväll på Lottas pass, jäklar vad bra hon är. Vilken tjej! Helt slut i armar och ben, och med den grymma träningsvärken från helgen promenerade jag hemåt i motvind, nöjd och glad och lagade middag. Nu sitter jag här framför top model, och somnar snart. Det har varit en lång dag.

Vad varje människa borde se en dag.

Jag varken hann eller orkade blogga igår, det är helt otroligt vad trött jag blev. Eller egentligen inte, för jag antar att alla tjejer var ungefär lika trötta, när vi gick åt varsina håll igår eftermiddag.

Jag är fascinerad, av hur jag ständigt utmanar mig själv. Ser hur långt jag kan ta mig, och trots att jag ibland nästan drömmer mardrömmar om att hålla tal inför en hel klass, så har jag tagit mig så pass långt, att jag kan instruera lika många i step, bål eller aerobics. Vilja är allt. Ingenting är omöjligt, bara man vill.

Hur som helst, så tvingade jag mig själv att dammsuga och städa lite när jag hade kommit hem. Efter att jag hade duschat promenerade jag hem till Strand/Näslund, dels för att pumpa runt blodet i mina ben igen och för att umgås lite i samma stund. Jag låg mest i sängen på en stor kudde och nästan sov, men det var gott att träffa alla igen, inklusive lilla goa Zakitavännen.

Åkte hem till familjen för att äta middag, och unna mig avkoppling dukade upp med världens största, välförtjänade godispåse, eftersom att jag inte hade helg fredag och lördag, så fick söndagkväll representera belöning. I mysdress, under filten i soffan somnade jag som en stock framför morden i midsummer, -jag somnade ifrån godispåsen också. Haha, definitiv avkoppling.

Nu är jag iallafall hemma igen, jag bör kanske nämna att mina vader gör så ont att jag måste tänka att jag inte ska skrika aj i varje steg för att inte göra det. Vanligtvis är jag van stepare, i och med bodysteppassen, men det här slår allt. :) Nu tänkte jag ta en sväng förbi Step In City och träna på blocken.

STOR KRAM!
I morgon åker vi ut på den försenade fjällturen.

Gör nya utmaningar

JÄKLAR!

Ja, idag får jag faktiskt svära, för att förstärka intrycket. Vilken dag, och jag menar det verkligen. Vilken dag. Mina ben är likt spaghetti, jag orkar knappt stå upprätt. Ögonen svider och det har varit en lång, rolig men ack så krävande dag. Från att vi möttes alla i gruppträningssalen i morse vid 9 så har vi tränat, tränat och tränat. Det har varit blandande intryck, roliga, svåra, roligare, ännu svårare och massor av ny kunskap. Kunskap om att det är okej att göra fel, kunskap om att faktiskt våga, kunskap om din egna prestation. Det är verkligen helt otroligt. Många liter vatten, mycket energi, otrolig fokus och många mellanmål har krävts under dagen, men det har givit många skratt, gemenskap och självförtroende och utstrålning. Så ikväll blir det en supertidig kväll, efter att jag har valt låt till mitt block i morgon och övat in den. Nu måste jag lämna datorn, och försöka lösa nästa utmaning. STOR KRAM ♥

Dag 2

Godmorgon, jag har sovit stenhårt hela natten. Inte så konstigt kanske, med tanke på hur trött jag faktiskt var igår när jag slappnade av. Nu har jag iallafall sovit en lång natt, och just nu sitter jag i träningstights och sportbh och äter havregrynsgröt med kanel till frukost. Strax ska jag göra i ordning lunchen och mellanmålen till idag, och vid halv 9 ska jag gå till Fristilen. Idag kommer bli en bra dag, jag uppdaterar ikväll när jag är hemma igen.

By the way, så drar vi till fjällen och snön på tisdag med idrottb-klassen. Jag hoppas att vi får fint väder och massor av sol. :)

Heliga fredag, jag är matt.

Just nu spelar det ingen roll, hur länge jag har varit borta hemifrån på helgerna fram till just denna stund. Sängen är bara min, soffan är bara min. Jag bestämmer tvkanal, hur mycket eller hur lite så ska det låta, som ska ses, det avgör bara jag. Jag har haft världens längsta dag, ack så bra, men i skrivande stund finns verkligen ingen mer energi att ta ur mig. Jag har varit på första delen av utbildningen ikväll, vi har gått igenom musiklära och jag ser verkligen fram emot den här helgen. Allt det negativa, eller inte allt, men "det" som inte känns positivt ska jag bara försöka tänka bort. Jag är jag, och kan inte ändra på mig, eller jag SKA inte ändra på mig. Mental träning, inställning.

Så, efter denna dag har jag dukat upp med té och goa mackor med avocado, köpt mitt favoritgodis, premiumchoklad 5 olika bitar. Som jag välförtjänt ska njuta av i soffan. Min enda ansträngning ska vara att lyfta tékoppen ikväll. I morgon startar dagen 09.00, i gruppträningssalen.

Ooh, vad jag ryser när norska Alexander Rybak i så ska det låta sjöng en visa över vindens ängar, och sen kort där efter när fantastiska även hon norska, Maria sjöng Gabriellas sång. Shirley är naturligtvis superduktig hon med,
Ta till vara på era härliga välförtjänade fredagkvällar, efter en veckas jobb, eller kanske efter flera veckors non stop av studier, gör det till eran stund.  Stor kram på er. ♥

Go morgon goa vänner

Jag sitter uppe och har precis ätit jordgubbskräm till frukost. Förutom att jag känner mig som ett av barnen i ekströms-reklamen varje morgon när jag sitter här med frukosttallriken, så har jag blitt dålig på att äta frukost så tidigt på mornarna, så då fungerar egenvispad kräm med lite mjölk perfekt, lite energi innan jag får försöka äta något mer lite senare. Hjälpte lillebror med matten igår, tills jag var helt slut i huvudet. Sen kvällsfikade vi, hela familjen tillsammans. Så mysigt ♥

Gick och la mig i okej tid, och 05.30 ringde alarmet på min mobil. Ändå lyckas jag vara zombieliknande, haha. Jag tror att det har något att göra med att sova i flickrummet. Det är liksom ett som är sagt att mamma och pappa var tvugna att dra en ur sängen när man var 13,14. :) Eller så är jag bara himla trött över huvudtaget. Men nu ska jag göra mig iordning, Therese och Louise väntar på mig. KRAM!

Görgo dag i all ära.

Idag har det varit en sån där görhärlig dag, som man bara vill ska vara hur länge som helst. Tidiga mornar, då fungerar jag som bäst, hunnit med en körlektion, körkortsteori, språklektion, jobbat med teckenspråket och sen med studentkommittén (det närmar sig!) Efter skolan unnade jag och fina Jennie oss spontanfika på Tehuset. Små saker, kan betyda så stort och allt för ofta är man dålig på att prioritera tid och unna sig tid för vänner och sitt välmående. Vi fikade och pratade, och över en latte lät vi verkligheten ticka för en stund. Så jäkla skönt, mitt i allt pluggkaos och slutspurt. Goa vänner är nog det viktigaste av allt. ♥

Nu ska jag äta pannkaksmiddag hemma hos familjen och mysa. Ladda batterierna inför en helg fylld med utmaningar. Det blir utbildning fredag, lördag, söndag. Idag är det dessutom sista ansökningsdag för högskole-och universitetsstudier inför höstterminen. Nu är fröken EmiliaSophia på G, för framtid. Men först och främst för studenten.

Dags för pannkakor med sylt & grädde, de är gött att komma hem ibland :)

Jag kunde

Det skulle lika gärna kunna vara måndag, eller tisdag idag, jag har tappat greppet totalt om vilken dag det är. I lördags hade jag måndag, pga högskoleprovet, igår hade jag på något underligt vänster fått för mig att det var tisdag och idag har jag ingen aning. Men jag har konstaterat att det är torsdag åtminstone, och jag vet att kroppen behöver sovmorgon snart. Åkte hem till familjen igår, och åt middag och umgicks. Pluggade lite, men gav upp ganska snabbt och satt i köket och drack té med honung istället.

8.15 har jag körlektion och sen ska jag vidare till skolan för några lektioner. Samt möta Jennie för att jobba med teckenspråksuppgifterna. Nu ska jag plugga körkortsteori en stund innan jag ska göra mig i ordning. Kram!

I tröttaste äventyrs land.

Jag är fascinerad. Jag klarade av debatten idag, trots panikångest och blackout. Jag gjorde det. Jag sa inte speciellt svåra saker, eller djupa argument, MEN jag gjorde det. Just nu är jag bara trött, och med den känslan åker jag hem till familjen över kvällen och natten för middag och återhämtning. Jag är helt slut, i hela kroppen. Jag ljuger inte, huvudet dunkar och armar och ben känns som spaghetti. Hur psyisk ansträngning och påfrestning kan totalt trötta ut hela kroppen. Det är otroligt hur kroppen reagerar vid panikartade eller ångestfyllda situationer. Jag ser ingenting, och kan inte prata när jag blir stressad.

Hela förmiddagen har jag haft språklektioner, och tröstat mig med att min lärare Anna talade om att jag förmodligen hinner göra klart tyskasteget långt innan studenten. SKÖNT! Efter detta, mötet om studentdagen och övrigt jobb med studentkommittén känner jag mig helt matt. Jag skulle behöva en lång joggingtur, men pga mina knän så har jag förbjudits nudda mina joggingrundor i snabbare hastighet än gående. Det känns så himla tråkigt när jag har väntat hela vintern på att få börja springa på torra vägar igen.
Jag ska alltså inte ut och fira de 50 dagar som är kvar till min student ikväll. Jag känner mig helt enkelt för trött, och jag har definitivt alldeles för mycket att göra. Så, jag hoppas på choklad och tvkväll hemma hos familjen även fast det bara är onsdag.

Här kommer en bild på mig, i min studentmössa, kokarden är i fel färg, abcgruppen skulle skicka en ny. (Den ska egentligen vara silverfärgad i metall, med en blå diamant)

Glasses without sun

Jag vet inte riktigt var all min inspiration tog vägen. Har landat hemma efter skola, egentligen borde jag förbereda det sista för debatterna i morgon, men jag orkar inte. Huvudet ömmar redan, och jag är helt slut. Ikväll ska jag träna, men inte förrän vid åtta så jag hinner nog både powernapa, plugga och städa. Vilka alla tre är precis lika nödvändiga, jag lyckas alltid ha kläder all over, och sömnbrist trots att mina nätter är 10 timmar långa. Så, jag uppdaterar när jag är piggare!

Förälskade

Vi älskar någon, trots att dennes kläder inte alls matchar våra egna, trots att ögonfärgen är grön, och inte oskyldigt blå. Vi älskar någon, som förgyller vår dag, vi älskar någon som hjälper en att skratta. Vi älskar någon, för att denne finns.

Ibland älskar vi någon, fast än att denne sotat ner ordet. Fast än att denne bibehåller sig stoltheten efter sotningen. Vi älskar någon, för den bukett denne gav oss för en evighet sedan, trots att idag så svider endast hjärtat, och blommorna förlänge sedan är vissna.

Vi älskar någon, som lämnat jordelivet och vi älskar någon som ännu inte landat där. Det finns inga begränsningar, vi älskar någon, mot alla odds och vi älskar någon som svirat våra hjärtan, utan hand.

Några ord, en måndagskväll för tanke.
Något som allt för sällan medges.

Jag kan höra mig själv, brinna för livet. Älska prestation igen.

En ledig måndag förvandlades snabbt till en fullspäckad intensiv måndag. Jag har bokat in fler körlektioner, köat i Teliabutiken, jobbat med studentkommittén och haft långt lunchmöte med balgruppen. Efteråt fixade jag med bordsplacering, och alla namn samt skrev check på tre deadlines som jag lämnade in idag. Så himla skönt. Dessutom fick jag svar på att slit lönar sig, med massa positiva kommentarer om mina texter. Det är nästan värt att fira, men jag firade med spinning ikväll på Step In City, ett fantastiskt pass med bara bra musik. Fler måndagar i spinningsalen är ett givet, men naturligtvis sved det lite att inte få vara med på måndagarnas bodystep såklart. Nu ska jag duscha, och sen plugga teori.