Ledig stress.

Jag kämpar med att övervinna den uppstressade känslan, de hastiga och ångestladdade andetagen. Jag har så svårt att varva ner, när jag väl är ledig för att jag har gått på maximal effekt väldigt länge. Förra sommaren tog det mer än en månad att koppla av, utan att känna dåligt samvete utan att jag utnyttjar tiden. Jag vet att detta är ohälsosamt, men just nu har jag ingen aning hur jag ska få det att gå ihop utan att verkligen vara ambitiös. Körkortet är det som känns mest omöjligt att hinna med, samtidigt som deadlines och högskoleprov. Jag ryser av tanken, fast att jag vet att jag har valt detta själv, och att jag tycker att det är roligt innerst inne.

Hela dagen har jag varit helt ledig, och bara gjort saker som fallit mig in. På ett sätt är det ganska skönt att komma hemifrån, när jag är ledig. Annars är det lätt att falla in i vardag och måsten, trots att man faktiskt är ledig. På förmiddagen åkte jag och pappa längdskidor, vi skateade i fyra timmar och vädret var växlande soligt, och molnigt. Men det var skönt att komma ut, och andas i vårvädret och bli fysiskt trött av uteluft och ansträngning. Ikväll har jag och pappa lagat mat till oss och resten av familjen, vi åt räkor och paj, med två olika röror till och nu har jag bestämt mig för att platsa i soffan resten av kvällen, jag har dressat om till min rosa mjukisdress och nu ska jag bara mysa. Kanske läsa min bok innan jag somnar ikväll.

Med hopp om att jag slipper stresskänslor i morgon, önskar jag mig till fjällen på skidor, med kamera och familj.