Jag är fascinerad, av hur jag ständigt utmanar mig själv. Ser hur långt jag kan ta mig, och trots att jag ibland nästan drömmer mardrömmar om att hålla tal inför en hel klass, så har jag tagit mig så pass långt, att jag kan instruera lika många i step, bål eller aerobics. Vilja är allt. Ingenting är omöjligt, bara man vill.
Hur som helst, så tvingade jag mig själv att dammsuga och städa lite när jag hade kommit hem. Efter att jag hade duschat promenerade jag hem till Strand/Näslund, dels för att pumpa runt blodet i mina ben igen och för att umgås lite i samma stund. Jag låg mest i sängen på en stor kudde och nästan sov, men det var gott att träffa alla igen, inklusive lilla goa Zakitavännen.
Åkte hem till familjen för att äta middag, och unna mig avkoppling dukade upp med världens största, välförtjänade godispåse, eftersom att jag inte hade helg fredag och lördag, så fick söndagkväll representera belöning. I mysdress, under filten i soffan somnade jag som en stock framför morden i midsummer, -jag somnade ifrån godispåsen också. Haha, definitiv avkoppling.
Nu är jag iallafall hemma igen, jag bör kanske nämna att mina vader gör så ont att jag måste tänka att jag inte ska skrika aj i varje steg för att inte göra det. Vanligtvis är jag van stepare, i och med bodysteppassen, men det här slår allt. :) Nu tänkte jag ta en sväng förbi Step In City och träna på blocken.
STOR KRAM!
I morgon åker vi ut på den försenade fjällturen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar