Vad är det här, i samma sekund som jag panikade över mitt liv igår- så löste sig de närmaste dagarna tidigt i morse. Jag har jobbat idag, med underbara barn, ringt tusen samtal (LÄS; okej, fem) pusslat med tider och klargjort, bokat tågbiljetter och hunnit varva ner- nästan. Om en stund ska jag äta middag, ungsstekt kött och massa sallad. I morgon väntar nya utmaningar- och nu håller jag tummarna för att jag får jobba på fredag också,
that would be great.
Så, kanske behöver man deppiga stunder ibland- för att vakna nästa morgon och inte ta livet lika allvarligt och panikartat. Det tror jag stenhårt på- det är inte fel att vara deppig. Det är nödvändigt för att uppskatta livet. Middag väntar och sen eventuellt en promenad- jag har vääääärldens träningsvärk i mina ben och underarmar idag. Haha, välli skönt när det bara suger i vaderna när jag går!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar