Fan vad länge sen jag kände den här känslan i kroppen.
Det är som att ha känt sig död, för när kände jag riktig lättnad sist?
Jag har haft roligt för stunden, men haft ton på mina axlar
och i bakhuvudet ständigt. Idag skiner solen och jag har fått besked.
Livet är inte slut- och några veckor utan bestämt jobb- är inte hela världen.
Det är semester.
Nu ska jag gå ut med lilla hjärtat i solen- mamma vill ha tillbaka henne idag,
och om jag ska vara ärlig, så ska det bli skönt med en natt utan gnissel och
vilja ut tusen gånger. Det är svårt att hata henne för det, hon är ju så jäkla söt annars.
Vi ses ute i solen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar